Research Sweden

Empirical psychoanalytic and psychodynamic studies in Sweden

(Members of Spaf marked with *)

Projects 2000—2010

Elisabeth Bratt Neuberg

Den anorektiska flickan och hennes pappa: Anknytningsmönster och personlighetsfaktorer. (Avhandlingsprojekt)

Intervju med kvinnor (18-30 år) och deras båda föräldrar. Undersökningsgruppen består av kvinnor med Anorexia enligt DSM IV (Embla; Centrum för Ätstörningar). Kontrollgrupp 1 består av kvinnor med beroendeproblematik (TUB mottagningen, Magnus Huss Klinik) och kontrollgrupp 2 består av vuxenstuderande kvinnor (ÅSÖ Vuxengymnasium). Jag har mellan 10-15 hela familjer i varje grupp. I några fall bara kvinnan och den ena föräldern och i några fall bara kvinnan.

Följande intervjumetoder har använts:

AAI, Adult Attachment Interview (George C., KaplanN., Main M., 1985)

KAPP, Karolinska Psychodynamic Profile (Rössel R.j., Weinryb R.M. 1991)

KSP, Karolinska Scale of Personality (Schalling D., ÅsbergM., Edman G., Oreland L., 1987)

Insamlandet av data har ägt rum mellan 1996 och 2008. Transkribering av intervjuerna och bearbetning av materialet pågår. Preliminärt skall det vara klart 2011/2012. Handledare professor Ann Frodi och professor Gerhard Andersson, IBL Linköpings Universitet.

*Gunnar Carlberg

EPOS (The Erica Process and Outcome Study). Multicenterstudie som startade 1999. Tre delprojekt där data har samlats in systematiskt om utfall och process i så kallade målrelaterade, tidsbegränsade barnpsykoterapier med parallell föräldrakontakt:

Ursprungligt EPOS-material. Delprojekt med 20 terapier.

Danska EPOS. Delprojekt med åtta terapier i Danmark.

Målprojektet. Delprojekt där data om 10 terapier samlats in och kompletterats med barnintervjuer före och efter.

Korttidspsykoterapi med barn och ungdomar. Utvärdering och metodutveckling. Pågående projekt med Agneta Thorén som forskningsledare. Studie av ca 30 terapier med kvasirandomisering till väntelistkontrollgrupp. Datainsamling pågår till och med juni 2011.

Ericastiftelsens databasstudie. Databas med ca 200 barnpsykoterapier och ca. 150 terapier med ungdomar och unga vuxna. För och eftermätningar med CGAS/GAF, SDQ/SCL-90, DSM IV med flera instrument. Kontinuerlig datainsamling.

Exempel på tidigare studier:

Episodstudien. Studier av hur terapeuter minns episoder i barnpsykoterapier.

Vändpunkter i barnpsykoterapi, fyra delstudier som redovisats i min avhandling, bokkapitel och i separata artiklar.

Jan Carlsson

Projekttitel: Psykoterapeutisk identitet - en undersökning av psykoterapeutisk identitet och dess utveckling under och efter psykoterapeututbildning.

Sedan några år pågår ett forskningsprojekt kring psykoterapeuters professionella utveckling under den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen samt de första åren efter examen. Totalt har 46 studenter vid Karolinska Institutets påbyggnadsutbildning i psykoterapi fått besvara en enkät (Psykoterapeutisk Identitet – ett frågeformulär om erfarenhet, utbildning, värderingar och attityder) vid tre tillfällen under utbildningen samt vid ett uppföljningstillfälle några år senare (datainsamling mellan 1998-2006). Dessa enkätdata har (2007-2008) kompletteras med intervjuer med samtliga som besvarat enkäten vid alla tillfällen.

Syfte med forskningsprojektet är att studera på vilket sätt psykoterapeutisk identitet utvecklas under utbildningen till psykoterapeut samt hur denna utveckling gestaltar sig åren närmast efter utbildningen. Hur påverkas den psykoterapeutiska identiteten under utbildningen till psykoterapeut och de närmaste åren efter utbildningen? Vilka erfarenheter är av särskild betydelse för den professionella utvecklingen och går det att särskilja grupper med speciella utvecklingsmönster? Vad säger enkätdata och vad säger intervjudata?

Inom psykoterapiforskningen finns mycket få longitudinella studier (om ens någon) om psykoterapeuters utbildning och utveckling under utbildningen till psykoterapeut och de närmaste åren därefter som praktiserande psykoterapeut. Detta trots att dessa år är centrala och betydelsefulla i den professionella utvecklingen. Studier har visat att teknik är av underordnat intresse i psykoterapi och det är i stället terapeut- och patientvariabler som förklarar den största delen av variationen i utfall från psykoterapi. Detta väcker viktiga frågor kring hur en terapeut bör vara för att nå goda resultat med sina patienter. En viktig aspekt av detta är terapeutens egen professionella identitet och hur den formas under dennes utbildning. En större förståelse av detta kan ge bättre bakgrund i utfallsstudier samt påverka hur psykoterapeututbildningarna bör planeras.

Eftersom studier av psykoterapeuters professionella utveckling under denna viktiga period i yrkesutvecklingen är eftersatt inom psykoterapiforskningen är denna pågående studie ytterst angelägen, och har också väckt intresse internationellt.

Undersökningsgruppen utgörs av tre årskurser studenter vid påbyggnadsutbildningen i psykoterapi 16 studenter i varje årskurs och totalt 46 personer. Datainsamlingen med enkäter startades våren 1998 och avslutades våren 2006 med en uppföljningsenkät, mellan tre och fem år efter utbildningen. En studie med enkätdata är publicerad och ytterligare en är under färdigställande. Enkätdata kompletteras med intervjuer där enkätsvaren bildar urvalsgrund för val av intervjupersoner. Datainsamling med intervjuer av de 21 studenter som besvarat enkäten vid fyra tillfällen avslutades under 2007. En första intervjustudie är avslutad och accepterad för publicering. Ytterligare två kvalitativa studier är påbörjade.

Analysmetoder av enkätdata kommer att vara företrädesvis statistiska. Enkätundersökningen till riksgenomsnittet svenska psykoterapeuter bildar grunden för den statistiska analysen av studentenkäterna. För att fördjupa förståelsen av den professionella utvecklingsprocessen och enkätdata har dessa kompletteras med Intervjudata som ska bearbetas och analyseras med hjälp av kvalitativa metoder (innehållsanalys, Grounded theory och Narrativ analys).

Fredrik Falkenström et al.

Linköping University Relational and Interpersonal Psychotherapy Project (LURIPP)

Background

Interpersonal Psychotherapy (IPT; Klerman et al., 1984) and Brief Relational Therapy (BRT; Safran & Muran, 2000) are both brief psychotherapies based on interpersonal theory, but differ mainly in type of relational focus. IPT is mainly focused on helping the patient solve specific interpersonal problems in the patient's life outside therapy that are thought to maintain the patient's depression. BRT is based on attachment theory and relational psychoanalysis and focuses on ruptures and resolution of the therapeutic alliance. BRT thus resembles IPT in its theoretical roots, but differs in being more focused on exploration of the therapy relationship than on interpersonal relationships outside therapy. The contrast, thus, is in terms of focus on relations outside or inside therapy. The first formal training in IPT and BRT in Sweden is given at Linköping University, where licensed therapists are being trained for two years in IPT and BRT. In the present project the two therapies are being compared in a randomized sample of depressed patients.

METHODS

Participants

Patients aged 17–64 fulfilling diagnostic criteria for Major Depressive Disorder according to the Diagnostic and Statistic Manual for Mental Disorders 4th edition (American Psychiatric Association, 1994).

Interventions

Interpersonal Psychotherapy (IPT; Klerman et. al., 1984) is an evidence-based, time-limited treatment originally developed for treating Major Depressive Disorder, although it has been extended and developed for Bulimia Nervosa and recently also for Post-Traumatic Stress Disorder. The treatment is structured and focuses on relieving depressive symptoms by targeting interpersonal problems in the patients’ current life situation. In the first four sessions an interpersonal problem area is identified that is asssumed to maintain the patient’s depression and this problem is agreed upon as a therapy focus. Four types of focus areas are used in IPT: grief, role transitions, conflicts, and interpersonal deficits. In the middle phase of therapy the agreed upon focus area is worked with in a problem-solving fashion, and the patient is also encouraged to seek interpersonal support from his or her environment. IPT has been established as an evidence-based treatment for Major Depression (Roth & Fonagy, 2005), and a recent meta-analysis concluded that it was slightly superior to other established treatments for MDD including Cognitive Behavior Therapy (Cuijpers, van Straaten, Andersson & van Oppen, 2008).

Brief Relational Therapy (BRT; Safran & Muran, 2000) is a relatively new version of Short-Term Psychodynamic Psychotherapy, based on relational psychoanalytic theory in combination with research on processes of rupture and repair of the therapeutic alliance. The therapeutic alliance, operationalized as the positive bond between patient and therapist in combination with agreement on tasks and goals of treatment, is the single most robust predictor of good outcome in psychotherapy research (Lambert & Ogles, 2004). BRT was developed to help patients who had previously failed in psychotherapeutic treatment(s), presumably because of trouble in establishing a working therapeutic alliance with their therapist(s). Therapists are trained to be highly attentive to the therapeutic relationship and to signs of ruptures in the alliance, and to use self-disclosure and meta-communication about ruptures in order to repair the therapy alliance and at the same time help patients to develop a generalized capacity for observing self and others (mentalization). BRT has shown preliminary evidence for efficacy with patients who are at risk of negative outcome in psychotherapy (Safran, Muran, Samstag & Winston, 2005) and with patients diagnosed with DSM-IV axis II personality disorders (Muran, Safran, Samstag & Winston, 2005). A specific manual for BRT in Major Depressive Disorder is currently under development (Holmqvist, in preparation).

Both treatments consist of 16 therapy sessions which are all video-taped for adherence checks. The same therapists will provide both treatments, in randomized order.

Objectives

The objectives of the study are to compare the new treatment BRT with the established treatment IPT in the alleviation of Major Depressive Disorder. The major hypothesis of the study is that BRT will be superior for patients who have more difficulty establishing a therapeutic alliance, while IPT will be superior for patients with less difficulty establishing a therapeutic alliance. Previous research indicates that baseline self-critical perfectionism negatively predicts outcome in IPT as well as several other brief psychotherapeutic treatments for depression, and that this is because self-critical perfectionism will cause problems in the therapeutic alliance (Luyten, Corveleyn & Blatt, 2005). The primary hypothesis is thus that baseline self-cricial perfectionism moderates the relationship between treatment and outcome to the advantage of BRT. Secondary exploratory objectives are to conduct in depth process research on the mechanisms of change in these treatments, as well as interaction effects between treatment modality and other patient characteristics.

Outcomes

Patients are diagnosed using structured clinical interviews for the DSM-IV axes I and II (First, Gibbon, Spitzer, Williams, & Benjamin, 1997; First, Spitzer, Gibbon & Williams, 1996). The primary outcome measure is depression severity measured by the Hamilton Depression Rating Scale (17-item version; Hamilton, 1960), scored by independent blinded raters before treatment, immediately after treatment and at follow-up one and two years after treatment termination. Secondary outcome measures include the Outcome Questionnaire – 45 (Lambert, Burlingame, Humphress et al., 1996), the Inventory of Interpersonal Problems (Horowitz, Alden, Wiggins & Pincus, 2002), the Depressive Experiences Questionnaire (Blatt, D'Afflitti, & Quinlan, 1976), and the Quality of Life Inventory (Frisch, M. B., Cornell, J., Villanueva, M. & Retzlaff, 1992), filled out by the patients before treatment, after session eight and after termination and follow-up one and two years after treatment.

For mechanisms of change research, patients fill out the Five Facet Mindfulness Questionnaire (Baer, Smith, Hopkins, Krietemeyer, & Toney, 2006), and the Adult Attachment Interview (George, Kaplan, & Main, 1985) will be administered at therapy start, termination and follow-up and scored with the Reflective Functioning Scale (Fonagy, Target, Steele, & Steele,1998). Also, a separate symptom-specific Reflective Functioning scale designed to measure reflection on depressive symptoms is used (Rudden, Milrod, Target, Ackerman & Graf, 2006). Process measures (filled out by both therapist and patient) include the Patient Health Questionnaire – 9 (Kroenke, & Spitzer, 2002), the Working Alliance Inventory (12-item version; Horvath, & Greenberg, 1989) and the the Feeling Checklist (Holmqvist, & Armelius, 1994), and are scored by both therapist and patient after each session. All sessions, including assessment sessions, are video recorded, allowing for adherence and competence ratings as well as detailed process research.

Sample size

Power analysis was done using MMRPOWER (Aguinis, Boik & Pierce, 2001); using data for IPT from a previous study (Marshall, Zuroff, McBride et al., 2008). Assuming a correlation of -.30 between self-critical perfectionism and outcome for IPT and .20 for BRT, a sample size of 60 patients per group was deemed enough for 80 % power to detect a moderator effect at α = .05.

Interim analyses are not made on outcome variables because of the risk that early results in favor of one treatment, if communicated to patients and/or therapists, may influence the outcome of ongoing and future treatments within the study (because treatments are not blind to therapist or patients). However, interim analyses will be made on therapist adherence to the treatment protocols using video-tapes of therapy sessions and trained observers using structured adherence scales. Also, interim analyses on relevant predictive baseline variables will be done in order to ensure that randomization is successful. If randomization does not seem to be successful when two thirds of patients have been enrolled in the study, a decision to switch from randomization to minimization may have to be made.

Randomization - sequence generation

Patients are randomized in blocks of six, stratified within therapists. That is, each therapist treats six patients, three using IPT and three using BRT. Sequences with the same treatment three times in a row were blocked in order to prevent therapists knowing too early the randomization sequence.

Randomization - allocation concealment

The randomization sequence is kept by the primary investigator, and is not known to therapists until after assessments and informed consent has been obtained.

Randomization - implementation

The primary investigator generates the random sequence using Random Allocation Software 1.0 (Saghaei, 2004). Enrollment of participants is done at each clinic participating in the research project.

Blinding (masking)

Patients and therapists cannot, obviously, be blinded to treatment modality when treatment has started. However, the primary outcome assessments are done by independent clinical interviewers blinded to treatment modality.

Statistical methods

Data will be analyzed with an intention-to-treat approach using linear mixed models with depression severity (change in Hamilton Depression Rating Scale scores) as dependent variable, treatment (IPT or BRT) as between-subjects and time (before and after treatment) as within-subjects factor. Also, baseline self-critical perfectionism (measured with the self-criticism factor of the Depressive Experiences Questionnaire) will be included in the model as hypothesized moderator.

*Stephan Hau

2004-2005: Characterising brain activity in sleep and dreaming with functionalMagnetresonance Tomography, Sigmund-Freud-Institut, Clinic of Neurology (University Clinis Frankfurt), Neurosurgery (Academic) at St. Bartholomew’s and The Royal London School of Medicine (huv). 5.000,- US$

2004-2006: Psychological and psychosocial integration of children with conspicuous behaviour in day care centres. A prospective prevention study and intervention study in order to prevent hyperactivity (according to ICD-10) and other social adjustment disorders in school beginners (med) 180.000,- €

2004-2006: Developing Psychoanalytic Practice and Training (DPPT): Why do medical students and clinical psychologists decide for or against a psychoanalytic training in Germany? (med) 10.000,-$

2005: Psychosocial Disintegration (e.g. ADHD) in Preschool Children. A psychoanalytic and interdisciplinary prevention and intervention program (IPA) (med) 10.000,- US$

2005-2008: Ethical Dilemmas due to Prenatal and Genetic Diagnostics. Interdisciplinary Assessment of Effects of Prenatal and Genetic Diagnostics on Women, their Partners, and on their Relationship in Different European Cultures, Specific Targeted Research Project (STREP) (med) 1.100.000,- €

2005-2008: Traumatic Dreams (med) 5.000,- €

2007-2009: Upprorska minoritetsgruppers inflytande i samband med masshändelser
(med) 90.000,- skr (del)

2009-2010: Posttraumatic dreams and symbolisation, IPA (6.000 US$), (huv)

2010-2011: Kravall eller Fest - Masshändelser ur ett processperspektiv, MSB
1,5 mio skr (med)

Suzanne Kaplan

Researcher in the field of children and extreme traumatization at the The Hugo Valentin Centre, Holocaust and Genocide Studies, Uppsala University, Sweden.

Extensive research (1998-2010) concern children in genocide with a starting point in the Holocaust and in the genocide in Rwanda 1994. The purpose is to demonstrate indicators for psychological phenomena concerning the child survivors affect regulation that appeared in life histories presented in video-taped in depth interviews. The psychological phenomena have concerned experiences of persecution and ways of coming to terms with recurring memory images and affects. The interviews that have been analyzed in detail form a basis for an emerging conceptual model about trauma- and generational linking processes within each individual called the ’affect propeller’ (Kaplan, 2006). An overall conclusion from the studies is that past traumatic experiences are recovered not as memories in the usual sense of the word, but as affects invading the present. Accordingly, affects seem to tell the story of the past traumatic experiences.

Gudrun Olsson

Pågående forskningsprojekt

Psykoterapeuters yrkeslivsberättelser. Projektet syftar till att med hjälp av upprepade intervjuer fånga den psykoterapeutiska erfarenheten såsom den framträder i äldre psykoterapeuters berättelser om sitt yrkesliv. I enlighet med den narrativa kunskapstraditionen riktar jag min uppmärksamhet mot specifika situationer, avgörande händelser och möten med människor som psykoterapeuterna kan erinra sig och vill berätta om. Jag vänder mig till psykoanalytiskt inriktade psykoterapeuter, psykoanalytiker, psykoterapeuter/psykoanalytiker som också är forskare. I tolkningen av berättelserna kommer jag bl.a. använda mig av två analytiska redskap, vändpunkt och intrig. Intervjuerna pågår nu, och parallellt analyserar jag materialet och skriver kontinuerligt på både dessa analyser och på de teoretiska avsnitten om vad praktisk kunskap är.

Gräv där du står! Detta projekt syftar till att initiera forskning bland verksamma psykoterapeuter, och jag avser därmed att skapa en praxisnära psykoterapiforskning som kan utgöra en naturlig del av det vardagliga psykoterapiarbetet. Jag handleder för närvarande 3 sådana forskningsgrupper (2 av dessa vid Göteborgs Psykoterapiinstitut), med 5 psykoterapeuter i varje grupp. En grupp har genomfört hela förloppet från idé till produkt. I en intervjuundersökning studerades hur patienter som genomgått psykoanalytiskt inriktad psykoterapi kan uppleva tid. Gruppen presenterade tillsammans med mig studien, ”Varför måste det ta så’n tid?” på Psykoterapimässan 2010. Studien kommer att publiceras och dessutom kommer i en annan artikel en analys av gruppens och den enskildes forskningsprocess att redovisas.

Björn Philips

Matchning och utfall av psykoterapier vid Beroendecentrum Stockholm (MOPACS)
Projektledare, pågående projekt, start 2006.
Karolinska Institutet och Beroendecentrum Stockholm, SLL

Projektbeskrivning: Som ett led i kvalitetssäkringsarbete undersöks utfall och matchning till befintliga former av psykoterapi för patienter med missbruks- och beroendeproblematik vid Beroendecentrum Stockholm. Patienter och terapeuter följs upp via enkät var sjätte månad i väntan på terapi, under terapin samt upp till två år efter terapin.

Mentaliseringsbaserad terapi för dubbeldiagnos – en randomiserad kontrollerad prövning (MBTDD)
Projektledare, pågående projekt, start 2008.
Projektbeskrivning: En randomiserad kontrollerad prövning avseende mentaliseringsbaserad terapi (MBT) för patienter med opiatberoende och borderline personlighetsstörning. Studien kommer att omfatta 2 x 40 patienter i endera sedvanlig underhållsbehandling med läkemedel för opiatberoende eller dito med tillägg av MBT (18 månader, 1 session individuell och 1 session gruppterapi per vecka). Screening startade i maj 2009.

Björn Salomonsson

”Spädbarnsproblem – en behandlingsstudie”

Att vara spädbarnsmamma är ofta fantastiskt. Men ibland tillstöter bekymmer. Barnet skriker, sover dåligt, vill inte äta eller verkar inte knyta an så bra. Ibland är mamma nedstämd eller ängslig. Allt detta färgar hur hon upplever att vara mamma. Kanske präglar det också hur babyn upplever tillvaron. På landets BVC:n görs stora insatser för att stödja mammor. Ibland behövs en extra terapeutisk insats. Många metoder finns, bland annat en utvecklad av en svensk barnpsykoanalytiker, Johan Norman. Metoden, ”mother-infant-psychoanalytic treatment” (MIP), har i en ”RCT” jämförts med vanlig BVC-behandling. RCT betyder Randomized Controlled Trial och innebär att mammorna och barnen, efter en ingående intervju och givet samtycke, lottas till endera MIP eller BVC.

Resultaten presenterades vid en disputation vid Karolinska Institutet i april 2010. MIP-behandlingarna bedrevs av analytiker knutna till Psykoanalytikernas Spädbarns-mottagning i Stockholm. De varade ungefär 20 sessioner under några månaders tid, medan BVC-behandlingarna följde vanliga svenska rutiner. Uppföljningsintervjun av de 80 mammorna och barnen efter ½ år visade följande: MIP gav signifikant bättre effekter på mammans depression och känslighet för barnens signaler liksom på hur deras relation tedde sig. Nästan signifikanta effekter på mammans stress visades till förmån för MIP. Kvalitativa bedömningar hade gjorts innan behandlingarna startade. Barnen indelades i dem som tedde sig påverkade av de aktuella problemen (skrikighet, problem med mat, sömn, anknytning, etc.) resp. dem som verkade opåverkade trots mammans oro. Mammorna indelades i dem som anade en egen roll i problemet (”Participators”) samt dem som kände sig övergivna och snarare sökte hjälp och praktiska råd (”Abandoned”). När man jämförde dessa gruppers resultat visade det sig att de påverkade barnen fick signifikant bättre resultat av MIP än av BVC. Samma gällde ”Participator”-mammagruppen.

Studien visade alltså att en relativt kort psykoterapeutisk insats för mor och baby kan ge gynnsamma resultat ½ år senare. Speciellt tycks påverkade spädbarn samt mammor som anar sin roll i problemet ha nytta av denna behandling.

Björn Salomonsson & Majlis Winberg Salomonsson

”Tiden läker alla sår? – en uppföljning av spädbarnsstudien”

I spädbarnsstudien fann man förändringar vad gällde modern och mor-barnrelationen. Det var däremot svårare att mäta eventuella förändringar hos barnet. Dessutom kan man anta att mätinstrumenten är mer tillförlitliga för äldre barn än för spädbarn. Eventuella skillnader mellan barn i MIP-gruppen och BVC-gruppen går därför troligen att visa först när barnet är äldre. I denna studie avser vi att träffa mammorna och barnen när barnen är 4½ år gamla. Då medelvärdet för barnens ålder vid behandlingsstart var 5 mån. har det i genomsnitt gått 4 år sedan behandlingarna startade. Nu har barnen flera uttrycksmöjligheter och ett tillräckligt stort ordförråd för att kunna delta vid undersökningar och testningar där instruktioner och språket är av betydelse. Dessutom kan man förvänta att de flesta barn nu kan skiljas från mamman och själva kommunicera med intervjuaren i ett separat rum.

Projektet syftar bl. a. till att besvara frågan hur behandlingarna MIP och BVC i tidiga småbarnsåren har påverkat den fortsatta utvecklingen hos mammor och barn.

Barnen bedöms i socialt, kognitivt och emotionellt avseende utifrån:

Mammans skattning av barnets funktion
Daghemspersonalens skattning av barnets funktion
Intervjuarens bedömning av barnets funktion

Mammorna bedöms utifrån

Anknytningsmönstret till barnet
Självskattad depression, stress och psykiska symptom

Mor-barn-samspelet bedöms utifrån

videoinspelat samspel mellan mor och barn

Intervjun innefattar gemensamt möte med mor-barn, videoinspelat samspel samt enskilda intervjuer med modern respektive barnet. Datainsamlingen beräknas pågå oktober 2009 till juni 2012.

Rolf Sandell

Stockholm Outcome of Psychotherapy and Psychoanalysis (STOPP) är en naturalistisk studie av utveckling under och efter psykoanalys och psykoanalytiskt orienterad psykoterapi omfattande ca 400 patienter. Särskilt har terapeutfaktorns betydelse studerats i relation till behandlingsresultat.

Primär prevention av psykisk ohälsa bland barn och ungdom genom social/emotionell träning i skolan (SET) har omfattat ca 1000 elever i grundskolans klasser 0-9 som jämförs med avseende på anpassning och psykisk funktion under fem år av schemalagd socioemotionell träning med ca 500 elever i två jämförelseskolor utan motsvarande undervisning.

Rolf Sandell, Lars-Gunnar Lundh, Mats Fridell, Håkan Johansson, Gardar Viborg, Martin Svensson och Thomas Nilsson

Psychotherapy Outcome and Self-selection Effects for panic disorder (POSE) är en just påbörjad jämförande randomiserad studie på ca 300 patienter i en psykoanalytiskt orienterad psykoterapi eller en kognitiv beteendeterapi under två olika förhållanden, randomisering resp självselektion.

Paniksyndrom (PS) med eller utan agorafobi är idag ett omfattande folkhälsoproblem; studier visar att cirka 2- 3 procent av befolkningen lider av PS. Många yngre drabbas och PS är en av de vanligaste anledningarna till ohälsa i åldrarna 15-44 år. Effektiva behandlingar finns men trots detta har sjukdomen alltför ofta ett kroniskt och invalidiserande förlopp och endast 20-40% tillfrisknar helt på sikt. Även om psykoterapi, i synnerhet Kognitiv Beteendeterapi (KBT), är en effektiv behandling, så har en stor del av patienterna (29-48%) fortfarande symptom efter avslutad behandling. Denna stora variation i utfall mellan patienter i en och samma behandlingsform tyder på att en särskild psykoterapi inte passar alla patienter. Effekterna av denna differentiella passform brukar benämnas som interaktionseffekter, och är i dagsläget otillräckligt utforskat. Studier visar också att olika behandlingsformer tilltalar patienter i varierande grad.

Den rekommenderade ickefarmakologiska behandlingsformen för PS är KBT. En metod för behandling av PS inom KBT-fältet, med bevisat god effekt, är Barlow och Craskes behandling för paniksyndrom, Panic Control Treatment (PCT). Forskning på psykoterapeutiska alternativ, däribland Psykodynamisk Psykoterapi, har efterlysts av bland andra Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU). Under de senaste åren har en psykodynamisk behandlingsform för PS, Panic-Focused Psychodynamic Psychotherapy (PFPP), vunnit ett växande empiriskt stöd i USA.

Det finns behov av ytterligare och helt oberoende utvärdering av PFPP, men även att pröva effekten av såväl PCT som PFPP i svensk primärvård och psykiatri. Det andra syftet med projektet är att undersöka i vilken utsträckning och hur individens preferens och lämplighet för en viss psykoterapi påverkar den terapeutiska processen och behandlingseffekten. Patienter kommer att randomiseras till antingen en traditionell randomiserad kontrollerad design (två aktiva behandlingar samt en kontrollgrupp) eller ett självvalsalternativ där patienterna fritt får välja behandlingsform. Om en form av psykoterapi blir mer populär i självvalsgruppen är detta ett intressant forskningsfynd, och kan ha implikationer för hur randomiserade jämförande utfallsstudier bör designas i framtiden.

Projekt POSE är ett multicenter psykoterapiprojekt med huvudsaklig förankring i Skåne, Halland och Småland. Projektet bedrivs som två parallella avhandlingar vid Lunds Universitet. I forskningsgruppen ingår professor Rolf Sandell, professor Lars-Gunnar Lundh, professor Mats Fridell, lektor Gardar Viborg och lektor Håkan Johansson.

Projektet kommer att inledas med utbildningssatsningar i de båda behandlingsformerna. Projektstart är Våren 2010.

Vid frågor angående projektet vänd er till projektansvariga:

Leg. psykolog Martin Svensson: Psykisk Hälsa, Falkenberg, tfn: 0346-563 23 martin.a.svensson@lthalland.se

Leg. psykolog Thomas Nilsson: Psykiatrin Skåne, Trelleborg thomas.k.nilsson@skane.se

Imre Szecsödy

Sedan 19986 Studerar jag handledning i psykoterapi och psykoanalys, med avhandling publicerat 1990.
Sedan 1996 är jag medlem av AHMOS: Grupper av psykoanalytiker i Amsterdam, Helsinki Milano, Oslo och Stockholm beslutat att delta i ett multicenter projekt för att empiriskt studera psykoanalytiska behandlingar .Avsikten varr att följa den psykoanalytiska behandlingsprocessen och att arbeta ut gemensamma sätt att strukturera och beskriva processdata samt att söka besvara följande två frågeställningar:

vilka är specifika element i en psykoanalytisk behandling?
hur påverkar förekomst av specifika element process och utfall?

Arbetet koordineras med stöd och handledning från ledande forskare som tillhör the Standing Committee of Research of the International Psychoanalytic Association.

Vid utbildning av psykoterapeuter och handledare vid St Lukas Institut har vi studerat hur utbildning av handledare påverkar elever. Liknande studier vill jag initiera vid kommande utbildningar av handledare.
Sedan January är jag medlem i Committee on Education and Training in Research Methodologies, med Horts Kächele som chair.

David Titelman

Suicide-nearness as expressed in the writings of Primo Levi. Completed.

To elucidate suicide-nearness, the perspectives of the death drive and narcissism are applied to the writings of Primo Levi. Emerging themes are Levi’s struggle to maintain his self-regard from his year as a prisoner in Auschwitz and onward, and his observations on xenophobia, violence, and the need for love. The gradual increase of depressive content in Levi’s work is noted, as are his identifications with others who succumbed in the Holocaust or took their lives after surviving it. The conflict between the wish for peace and theneed for love is seen as impossible to resolve under the threat of extermination and as reemerging in the prevailing sense of loneliness that Levi described.

Studies on depression, anxiety and psychological defense suicide-nearness, using the Percept-genetic Object Relation Test (PORT), with Alf Nilsson and others. Final report planned in 2010.

In a pilot study and a recently completed replication study of 40 suicide attempters and 90 normal controls we investigated the reliability and validity of a “suicide cluster” of signs or response patterns in PORT, the Percept-genetic Object Relation Test. PORT documents subliminal perception of object-relation pictures and registers the influence of depressive affect, anxiety, and psychological defenses on the tested individual’s perception. The subject’s responses to the stimulus pictures are documented in a protocol that is coded by one or more trained judges, who are blind to whose protocols they are coding. In both studies a significant impact of high levels of anxiety, defensive operations that obliterate the relatedness aspect of the projected figures (“Lack of attachment relationships”), signs reflecting a tendency to act out (“Motoric activity”), and faulty reality testing (“No C-phase”) were documented – these were the signs of the suicide cluster. In the replication study the correspondence between the assessment of two independent judges of the suicide-cluster signs was 95-100%. The results are discussed in relation to response patterns found in other clinical groups tested with PORT. The discussion also includes an application of psychoanalytic and attachment-theory perspectives to the results. Although a vitalizing internal object appeared to be lacking in the suicidal participants as a group, in individual cases the test situation stimulated reflection on the traumatic background of their suicidality; this also applied to participants characterized as “alexithymic” in their medical records. We conclude that the suicide cluster in PORT is valid and reliable, but also that we remain open both to whether suicide-nearness is a state or a trait and to individual variations of coexisting primitive and mature sides of the personality in suicidal crises.

Studies on suicide among persons with long-term psychosis (with Anne Stefenson)

Interviews with psychotic patients who have attempted suicide and those who have not done so (N=20). Planned report 2011

Retrospective analyses (“psychological autopsies”) of all cases of suicide among psychotic and nonpsychotic psychiatric patients in Stockholm County during 1 year (N=100). Planned report 2012.

Complemental interviews with close relatives and selected care persons of individuals with long-term psychosis. Planned report 2013-14.

Mona Vilhelmsson Göstas

Två projekt som genomfördes och publicerades internt inom Norrbottens läns landsting:

Patienters upplevelser av psykoterapi hos privatpraktiserande leg psykoterapeut enligt Dagmaravtalet i Luleå/Boden och Kalix sjukvårdförvaltningsområde 1994.

En enkät och intervjustudie med 26 patienter som erhållit psykodynamisk psykoterapi enligt Dagmaravtalet. Resultaten av svaren visade att de allra flesta upplevde att problem man sökt för försvunnit eller fanns kvar delvis och att terapin varit avgörande för hur man mådde vid undersökningstillfället.

Patienter i grupp. Slutrapport för projektet utveckling av behandlingsarbete i grupp inom vuxenpsykiatrin 2000. 24 patienter med olika psykiatriska diagnoser behandlades i fem grupper under sammanlagt 12- 22 behandlingstillfällen. Gruppterapierna bestod av samtal och även samtal i kombination med aktiviteter. Inriktningen var psykodynamisk. Gruppledarna utgjordes av tre mentalskötare, en sjuksköterska, fyra arbetsterapeuter och en kurator anställda inom vuxenpsykiatrin. Resultatet som framstod i en utvärderingsenkät var att gruppterapin hjälpte till att man upplever sina känslor, tankar och relationer till andra som mindre besvärande och att få känna igen sig hos andra minskade känslor av ensamhet och utsatthet.

Pågående delstudier inom mitt avhandlingsarbete: Anknytningsmönster hos patienter i landstingsfinansierad psykoterapi – betydelse för behandling.

Projekttid 2005 – 2012 Samtliga terapier är individualterapier med psykodynamisk alternativt kognitivt inriktade beteendeterapier i klinisk miljö, ej manualiserade terapier.

Delstudie 1: The relation between avoidant and anxious attachment styles and interpersonal problems reported by patients starting psychotherapy

Att undersöka självrapporterade anknytningsmönster hos patienter vid start av psykoterapi samt undersöka samband till självrapporterade interpersonella problem samt sociala och kliniska faktorer. Studien är en tvärsnittsstudie av patienter (n=168) som skall påbörja psykoterapi med psykodynamisk psykoterapi alternativt kognitiv beteendeterapi. Undersökningsperiod var 2002 01 tom 2004 05. Svenska versioner av självskattnings- formulären, Attachment Style Questionnaire, ASQ och Inventory of Interpersonal Problems, IIP används för att mäta anknytningsmönster och interpersonella problem. Uppgifter om sociala och kliniska förhållanden hämtas från journalerna. Resultaten visar att en majoritet av patienter (92 %) skattade otrygga anknytningsmönster före psykoterapi. Högre skattningar på otrygga anknytningsmönster samvarierade med högre skattningar av interpersonella problem.

Resultaten relateras till anknytningsteori och klinisk praxis.

Delstudie 2: Att undersöka om självskattade anknytningsmönster förändras efter behandling med psykoterapi samt undersöka om sådana förändringar associerar till förändringar i interpersonella problem samt sociala och kliniska faktorer (n=111).Terapimetoder är psykodynamisk psykoterapi alternativt kognitiv beteendeterapi. Samma formulär som i delstudie 1 används tillsammans med en upprättad enkät, som efterfrågar terapins insats.

Undersökningsperiod: 2004 09 30 - 2008 06 30. Sammanställning och analysarbete är påbörjat och manus beräknas skrivas under år 2011. Resultaten relateras till anknytningsteorin

Delstudie 3 och 4 utgår från intervjuer med 8 patienter, som har erfarenheter av psykodynamisk psykoterapi och 6 patienter med erfarenheter från kognitiv beteendeterapi.

Intervjuerna genomfördes 2006 –2007. Texten från intervjuerna har analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys.

Delstudie 3: A greater zest for life. A qualitative study of patient’s experiences of problems and changes after psychotherapy.

Syfte:att från patienters beskrivningar få en djupare förståelse av problem som föranledde psykoterapi och förändringar av sådana problem. En kvalitativ studie.

Resultatet var att innehåll i problem beskrevs som ett samspel mellan dominerande negativa känslor, kategoriska tankar och problematiska beteenden. Ett tema av innebörd framstod som en självupptagenhet vilket förhindrade ett optimalt deltagande i livssammanhanget. Att få tillgång till egna resurser uttryckt som ”verktyg att hantera problemen med” förändrade problemen till att bli mindre förlamande. Oavsett erfarenhet från psykodynamiskt inriktad eller kognitivt inriktad psykoterapi förändrades en självupptagenhet till ökad medvetenhet om själv agens vilket möjliggjorde ett mer optimalt deltagande i det egna livssammanhanget.

Delstudie 4: Att från patienters beskrivningar få en djupare förståelse av faktorer i psykoterapin som påverkade problem man sökt hjälp för. En kvalitativ studie.

Analysarbetet är klart och resultatredovisning och manusförfattande pågår.

*Andrzej Werbart

1997-2010: Private theories of pathogenesis and cure: patients in psychoanalysis and their analysts (PSA). Institute of Psychotherapy, Stockholm. Grants from the Bertil Wennborg Foundation the Research Advisory Board, International Psychoanalytical Association.

PSA is a prospective study including the total of 8 analyses investigated by means of a serial case study methodology. The interviews with analysands and their psychoanalysts are conducted at the start of psychoanalysis, and then 6 months, 1.5 years, 3years, and 4.5 years after the first interview, at termination of the analysis, and 1.5 years post- termination. A manual for Private Theories Interview (PTI) has been constructed and the PTI-coding system was developed, which combines tailor-made formulations, standard categories, and global ratings.

1998-2009: Young Adult Psychotherapy Project (YAPP). Institute of Psychotherapy, Stockholm. Grants from the Söderström-Königska Nursing Home Foundation and the Bank of Sweden, Tercentenary Foundation.

YAPP is a naturalistic, prospective and longitudinal study of young adults (aged 18-25; clinical population) applying for and undergoing psychoanalytically oriented psychotherapy: This study started 1998 and includes 134 patients and their therapists. The patients in individual psychotherapy are randomised to the integrative treatment group (where the PTI-interview is the first therapeutic intervention) and to the comparison group (treatment as usual). The third group consists of patients in group therapy. Data collection is comprised of interviews, questionnaires, and rating scales before, during, and after psychotherapy, as well as at follow-ups 1.5 and 3 years later.

1998- 2011: Psychoanalysis in Public Service Setting (PPSS): Outcomes and individual patterns of change. Institute of Psychotherapy, Stockholm, and Department of Psychology, Stockholm University. Grant from the Research Advisory Board, International Psychoanalytical Association.

The objective of this project is an in-depth exploration of outcome data from a series of psychoanalyses conducted in a specialized public service setting. The two aims of the study are: To compare the outcome data collected by different self-rating and expert-rating instruments at termination of psychoanalysis and at two-years follow-up (group means and reliable change), and to track the individual patterns of change in order to better understand how they benefited from therapy.

2000-2006: Young Adult’s Own Thinking, Understanding, and Managing of Everyday Life (YOUTH). Institute of Psychotherapy, Stockholm. Grant from the Stockholm County Council, Secretariate for Research and Development.

YOUTH is a study of private explanatory systems and personal strategies, created by young adults (aged 18-25; non-clinical population) in confrontation with strains and challenges on the threshold of adulthood. Part 1: Using case study methodology, both successful and non-adaptive strategies are investigated, as well as differences between women’s and man’s private theories about their difficulties and ways of managing strains and challenges in life. The material includes PTI-interviews with 24 young adults, as well as interviews, questionnaires, and rating scales used in YAPP. Data is collected at 3 points of time: at the baseline, 1.5 and 3 years later. Part 2: A survey in a representative random sample of young adults in Stockholm (N=630). In this part of the research programme a Private Theories Questionnaire was constructed and tested. Part 3: A pilot study of private theories constructed by young adults in narratives collected online on the Net.

2005-2009: Depression among young men and women in psychotherapy: patient perspective on own problems, medication and psychotherapy in relation to outcome. Institute of Psychotherapy, Stockholm County Council, and the Psychotherapy Section, Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet. The project was supported by grants from the Bank of Sweden, Tercentenary Foundation, the Centre for Health Care Science, and the Clas Groschinsky Memorial Fund.

The aim is a longitudinal follow-up of depression in young adult psychotherapy patients.

The material consists of data collected in YAPP.

2007-2009: Quality Assurance of Psychotherapy in Sweden (QAPS). Subsidised by Stockholm County Council.

QAPS is a core battery of well-established instruments which are theory-neutral and with on-line data entry. The patient questionnaire consists of socio-demographic data and self-rating scales aimed at covering different aspects of outcome. The therapist questionnaire contains data about the therapist and the treatment as well as different therapist assessments. The questionnaires were administrated pretreatment, at termination, at 6 months and 1.5-year follow ups.

2007-2010: Patients’ view of helpful and hindering factors in psychoterapy in relation to longitudinal outcomes: Post-termination changes. Institute of Psychotherapy, Stockholm,Child- and Adolescent Psychiatry, Stockholm, Karlinska Institutet and Department of Psychology, Stockholm University. Grant from the Stockholm County Council, Secretariate for Research and Development.

The material consists of data collected in YAPP.

2007-2010: Therapists’ view of helpful and hindering factors in psychoterapy with Young adults. Institute of Psychotherapy, Stockholm, and Department of Psychology, Stockholm University. Grant from Clas Groschinsky Memorial Fund and the Centre for Health Care Science.

The material consists of data collected in YAPP.

2010-2012: Which psychotherapy suits whom? A naturalistic study of interaction effects in psychotherapy in public servrice settings. Karlinska Institutet, Child- and Adolescent Psychiatry, Stockholm, and Department of Psychology, Stockholm University.

The research question is which combinations of patient, therapist, and treatment characteristica predict therapeutic success or adverse outcomes. The aim is to evaluate interaction effects in routine clinical practice. The material consists of data collected since 2007 in QAPS.

Alexander Wilczek, Robert Weinryb et al.

Psykoterapi för självmordsnära kvinnor med borderline personlighetsstörning (BPS)

Målsättning. Att importera, implementera och utprova specifik behandling för självmordsnära patienter med borderline personlighetsstörning (BPS). Dessa behandlingar är: dialektisk beteendeterapi (DBT) och objektrelationsterapi (ORP), som jämförs med gängse psykiatrisk behandling.
Bakgrund. atienterna är kvinnor med BPS, en allvarlig emotionell störning som medför stor självmordsrisk och som ofta leder till långvarig arbetsoförmåga och långa sjukhusvistelser. Vi har utbildat 35 psykoterapeuter i de nya metoderna.
Preliminära resultat alternativt förarbeten. Preliminära fynd talar för att behandlingen inte bara tycks öka patienternas livskvalitet och minska sjukvårdskostnaderna, utan tycks också kunna få patienterna ur sjukskrivning och tillbaka i studier/förvärvsarbete. Effekten märks först 4-5 år efter behandlingsstart, då har den andel av patienterna som varit med så länge i projektet avsevärt färre sjukdagar än kontrollerna.
Design och metoder. Kvinnor, 18 - 50 år gamla, med BPS och en historia med minst två självmordsförsök, ingår i studien. 106 patienter uppfyllde inklusionskriterierna och randomiserades till de 3 behandlingsformaten. De utfallsinstrument som används vid samtliga bedömningstillfällen (1, 2 och 5 år efter behandlingsstart) innehåller flera olika mått på patologi och personlighetsfaktorer. Sjukvårdskonsumtion och vårdekonomi undersöks också.
Patientnytta. Vetenskaplig utvärdering av specifik behandling för BPS hos självmordsnära kvinnor är av stor betydelse för denna patientgrupp som hittills inte kunnat erbjudas en verkligt effektiv behandling

Helene Ybrand

Effekter av utbildningsterapier.

Syftet är att undersöka klienteffekter av utbildningsterapier, där terapeuternas utbildningsnivå och yrkeserfarenhet varierar systematiskt i två nivåer, låg, L och hög, H. Grupp 1 (LL): är steg 1 utbildning för studenter på psykologprogrammet, som har låg nivå både på terapeututbildning och på yrkeserfarenhet. Grupp 2 och grupp 3 ingår båda i landstingsbaserad terapiutbildning. Grupp 2 (LH): är yrkesverksamma i steg 1 utbildning och har låg nivå på terapeututbildning och hög nivå på yrkeserfarenhet. Grupp 3 (HH): är i steg 2 utbildning till legitimerad psykoterapeut, och har hög nivå på både terapeututbildning och yrkeserfarenhet. I syftet ingår också att undersöka betydelsen av ett antal terapeut- och klientvariabler som kan tänkas förklara utfall eller fungera som modererande och/eller medierande variabler för utfall.

Specifika frågeställningar:

Vilka skillnader i klienteffekter finns mellan grupper av terapeuter med olika utbildnings- och erfarenhetsnivå?
Hur beror klienteffekter av variabler knutna till terapeuten, till klienten och till samspelet mellan terapeut och klient?

Hypoteser utifrån tidigare forskning

Terapeutvariabler. Skillnader mellan grupp 3 (Steg 2) och de övriga ger kunskap om betydelsen av utbildningsnivå medan skillnader mellan grupp 1 och grupp 2 ger kunskap om betydelsen av yrkeserfarenhet. Enligt Atkins & Christensen (2007) spelar erfarenhet större roll än utbildning, men andra studier visar viss positiv effekt av utbildning och erfarenhet för terapiutfall. Andra variabler som kan skilja grupperna och ha betydelse är förväntningseffekter och terapeutens anseende, vilket kan antas vara lägst för grupp 1. Sammantaget antas därför grupp 3 ha något större terapieffekter än grupp 2 och båda större än grupp 1. Det finns inga entydiga resultat om betydelsen av terapeuters personlighet, ålder och kön (Lambert, 2004), men mer positiv självbild, interpersonell förmåga och allmän skicklighet förväntas ha viss effekt (t.ex. Henry, Schacht & Strupp, 1990; Ögren & Jonsson, 2003) men dessa faktorer behöver inte skilja mellan grupperna. Patientvariabler. Patientvariabler varierar beroende på var man söker hjälp och dessa kommer att skilja de tre grupperna. Diagnos och sjukdomsgrad är variabler som man vet har betydelse för terapeututfall. Patienter som fungerar bättre uppnår bättre slutresultat men förändras mindre jämfört med patienter med mer symtom och problem. Grupp 1 har de bäst fungerande klienterna och deras klienter förväntas därför fungera bäst både före och efter terapi men visa minst förändring. Grupp 3 som sannolikt har de svåraste patienterna förväntas uppnå störst positiv förändring för sina patienter. Gemensamma faktorer. Etablerandet av en samarbetsrelation (terapeutisk allians) ingår i alla behandlingsrelationer inte bara i psykoterapier, och dessa faktorer betonas allt mer i grundläggande professionella utbildningar. Det verkar inte som om utbildade terapeuter skiljer sig från paraprofessionella grupper med avseende på gemensamma faktorer (Atkins & Christensen, 2007), vilket talar för små skillnader mellan grupp 2 och grupp 3.

Marie-Louise Ögren

Psychotherapy supervision is considered crucial for psychotherapists in training on different levels. During the last decades, group supervision has been the most frequently used format of psychotherapy supervision in many countries. Nevertheless, until recently, few studies have been carried out in this field, and consequently there was a great need for empirical research to increase our knowledge in this particular area.

This research project was performed in collaboration between three Swedish universities (Linköping, Stockholm, Umeå,) and two university affiliated training institutes (Ericastiftelsen, Stockholm; S:t Lukas utbildningsinstitut, Göteborg, Luleå, Lund, Stockholm).

Data have been collected from 150 psychotherapy supervision groups on different levels of training (basic, advanced and supervisor training levels), representing different psychotherapeutic orientations (psychodynamic, cognitive, cognitive-behavioral and general). Data from supervisors as well as supervisees and cours-coordinators has been collected.

Data from each supervision group (lasting 1,5–2 years) were collected at three different measurement points. The principal project aim was to highlight differences between various training levels and psychotherapeutic orientations as pertain to the impact of group supervision, supervisor style, group climate and the learning process on the didactic format.

A second aim was to examine the relationship between different admission test procedures, the didactic format of group supervision, supervisor styles and specific group characteristics such as gender aspects, and group climate and the learning process. A third aim was to highlight the impact of organizational frame-work on psychotherapy supervision and learning.

Some of the main findings in the project, so far, suggest that the group format in psychotherapy supervision may contribute to an in-depth clinical experience. Also, both supervisors and supervisees reported that the working climate in their groups improved over time: a more flexible and collaborative style of interaction over time; the communication became more flexible, the group members took less rigid positions; and fewer dysfunctional subgroups were maintained. These results also suggested that strong efforts to establish a too close relationship in the group may limit group member involvement and hinder group development.

Moreover, our findings suggested that there was no difference between supervisees and supervisors who worked with different psychotherapy orientations (psychodynamic, CBT) in terms of how they perceived that the group actually had been used as a didactic tool. In contrast, both supervisees and supervisors with a psychodynamic approach reported that more focus ideally should be on group process issues. The organisational framework for psychotherapy supervision seemed to be of considerable importance for the learning process.

The findings from this project open up a new area of research which needs to be explored in future studies, and thus promote bridges between academia and clinical practice.

Empirical psychoanalytic and psychodynamic studies in Sweden

Publications by members of Spaf marked with *

International peer-reviewed journals

Publications 2000—2010

*Aleman, K. (2004). Differences in terms of the Defense Mechanism Technique modified (DMTm) between psychotic and non-psychotic drug abusers. Journal of Projective Psychology & Mental Health, 11, No. 1, 25–35.

*Aleman, K. (2005). Defense Mechanism Technique modified (DMTm), DSM-III-R clusters and personality disorders in drug abusers. Journal of Projective Psychology & Mental Health, 12, No. 1, 9–19.

*Aleman, K. (2006). Psychoanalytic conceptions of the mind in relation to personality disorders of drug abusers. Journal of Projective Psychology & Mental Health, 13, No. 2, 125–138.

*Aleman, K. (2007). Four problems with psychodynamic assessment of drug abusers. Nordic Psychology: Theory, Research, Practice, 59, 4, 303–316.

*Aleman, K. (2007). Object relation quality, alexithymia, and defense mechanisms of drug abusers with antisocial personality disorder. Social Behavior and Personality. An International Journal, 35, 10, 335–352.

*Aleman, K. (2009). Personality assessment of drug dependent patients with antisocial personality disorder [using the Psychodynamic Diagnostic Manual (PDM) compared to DSM-III-R and Karolinska Psychodynamic Profile (KAPP)]. Journal of Projective Psychology and Mental Health, 16, 138–146.

*Andersson, G., Boalt Boethius, S., Svirsky, L. & Carlberg, G. (2006) Memories of significant episodes in child psychotherapy: An autobiographical approach. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 79, 229-36.

*von Below, C., Werbart, A., & Rehnberg, S. (2010). Experiences of overcoming depression in young adults in psychoanalytic psychotherapy. European Journal of Psychotherapy and Counselling, 12, 129-147.

*Blomberg, J., Lazar, A., & Sandell, R. (2001). Outcome of patients in long-term psychoanalytical treatments. First findings of the Stockholm Outcome of Psychotherapy and Psychoanalysis (STOPP) study. Psychotherapy Research, 11, 361-382.

*Boalt Boëthius, S., Sundin, E., & Ögren, M-L. (2006). Group supervision from a small group perspective. Nordic Psychology, 58, 22-42.

*Boalt Boëthius, S., & Ögren, M-L. (2000). Role patterns in group supervision. The Clinical Supervisor, 19 (2), 45-69.

*Boalt Boëthius, S., Ögren, M-L., Sjøvold E., & Sundin, E. (2005). Experiences of group culture and patterns of interaction in psychotherapy supervision groups. The Clinical Supervisor, 23 (1), 101-121.

Brundin, K. (2003). Omedvetna aspekter vid utbrändhet. Insikten, 12(1), 15-21.

Brundin, K. (2004). Utbrändhet - ett psykoanalytiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Brundin, K. (2005). Utbrändhet ur ett psykoanalytiskt perspektiv. Insikten, 14(1), 26-31.

Brundin, K. (2007). Vem utvärderar utvärderarna? Psykologtidningen, 2007:7. Även i Insikten, 16(4), 44-46.

Brundin, K. (2008). Tankar om handledning och konsultation. Mellanrummet, 2008, 19, 115-125.

Brundin, K. (2009). Ytlig granskning av psykoterapeututbildningarna. Psykologtidningen, 2009:1, 23-25.

Brundin, K. (2009). Utbrändhet: En av vår tids depressioner. Svenska psykoanalytiska föreningens skriftserie Nr 11,. sid 67-83.

*Carlberg, G. (1997). Laughter opens the door: turning points in child psychotherapy. Journal of Child Psychotherapy. 23, 331-349.

*Carlberg, G. (2001). Fokuserade systematiska fallstudier som länk mellan klinik och forskning. Matrix, 18, nr 1-2, 73-91.

*Carlberg, G. (2002). Psykoterapi och tidsanda. Matrix, 19, nr.1, 49-58.

*Carlberg, G, Thorén, A, Billström, S. & Odhammar, F. (2009). Children’s expectations and experiences of psychodynamic child psychotherapy, Journal of Child Psychotherapy. 35 (2), 175-193.

*Carlsson, J. & Norberg, J., Schubert J, Sandell, R. (2010, accepted) Searching for recognition: The professional development of psychodynamic psychotherapists during training and the first few years after it. Psychotherapy Research, Special Section on Training

*Carlsson J., & Schubert J. (2009) Professional values and their development among trainees in psychoanalytic psychotherapy. European Journal of Psychotherapy & Counselling Vol. 11, No.3, September 2009, 267-286.

Eresund, P.(2007) Psychodynamic psychotherapy for children with disruptive disorders. J of Child Psychotherapy. Vol. 33 NO 2, 2007. 161-180

Falkenström, F. (2010). Does psychotherapy for young adults in routine practice show similar results as therapy in randomized clinical trials? Psychotherapy Research, 20(2), 181-192.

*Falkenström, F., Grant, J., Broberg, J. & Sandell, R. (2007). Self-analysis and post-termination improvement after psychoanalysis and long-term psychotherapy. Journal of the American Psychoanalytic Association, 55, 629-674.

*Fatouros Bergman, H., Preisler, G., & Werbart, A. (2006). Communicating with patients with schizophrenia: Characteristics of well functioning and poorly functioning communication. Qualitative Research in Psychology, 3, 121-146.

*Fatouros Bergman, H., Sprang, J., Werbart, A., Preisler, G., & Merten, J. (2010). Interplay of gaze behaviour and facial affectivity in schizophrenia. Psychosis: Psychological, Social and Integrative Approaches, 2. (In press)

*Fredelius, G., Lindqvist, C., & Sandell, R. (2002). Who shall have subsidized psychotherapy? A qualitative analysis of decision-makers’ think-aloud protocols. Journal of Qualitative Health Research, 12, 496-510.

*Frövenholt, J., Bragesjö, M., Clinton, D., & Sandell, R. (2007). How do experiences with psychiatric care affect the perceived credibility of different forms of psychotherapy? Psychology and Psychotherapy. Theory, Research, and Practice, 80, 205-215.

*Hau,S. (2004h) und Leuzinger-Bohleber, M. (ed.): Psychoanalytische Therapie. Stellungnahme für den Wissenschaftlichen Beirat Psychotherapie (Psychoanalytic Psychotherapy. A statement for the german scientific advisory board for psychotherapy). Forum der Psychoanalyse 20, Heft 1, 13-125.

*Hau,S. (2005g) und Leuzinger-Bohleber, M., Brandl, Y., M., Rueger, B., Staufenberg, A. und Hüther, G.: Psychische und psychosoziale Integration von verhaltensauffälligen Kindern (insbesondere von ADHS) im Kindergartenalter. Zwei psychoanalytische Studien (Psychological and psych-social integration of children with behaviour disorders (especially ADS) in day care centres. Two psychoanalytic studies). Analytische Kinder- und Jugendlichen-Psychotherapie 26, 125, 91-125

*Hau,S. (2005h) Empirische Forschung in der Psychoanalyse (Empirical research in psychoanalysis), Psychotherapeutenjournal 4, 123-127

*Hau,S. (2007a). und H. Kächele: „Nichts ist umsonst“ – Ein Plädoyer für eine differentielle Kosten-Nutzen Bewertung psychoanalytischer Behandlungen. Psychotherapeut 52: 69-73

*Hau,S. (2008k) und Näslund, J.: Spiel-Räume: Symbolische Prozesse zwischen Gruppen bei der Fussballweltmeisterschaft 2006. Freie Assoziation 11, 3, 83-104

*Hau,S. (2009b) and Näslund, J.: Inter-group Play and Symbols of a Mass Event at the World Cup in Football 2006. In: S. Jern & J. Näslund (Eds.). Dynamics Within and Outside the Lab. Proceedings from The 6th Grasp Conference, Lund University, May 2008. Lund University, 111-130.

*Hau,S. (2009d) and Rasoal, C., Jungert, T., Edvardsson-Stiwne, E., & Andersson, G.: Ethnocultural empathy among students in healthcare education. Evaluation & the Health Profession, 3, 300 -313

*Hau,S. (2009h) und Russ MO, Fischmann T, Leuzinger-Bohleber M: Ausgeträumt? Traumforschung und FMRT. Persönlichkeitsstörungen 13, 169-183

Johansson, H. (2010). The effectiveness of psychologically/psychodynamically-oriented, pharmacological and combination treatment in a routine psychiatric outpatient setting. The Internet Journal of Mental Health. Volume 6 (2).

*Heffler, B. & Sandell, R. (2009). The role of learning style in choosing one’s therapeutic orientation. Psychotherapy Research, 19, 283-292.

*Johansson, L., & Werbart, A. (2009). Patients’ view of therapeutic action in psychoanalytic group psychotherapy. Group Analysis, 42, 120-142.

*Kaplan, Suzanne (2000) Child survivors and childbearing: Memories from the Holocaust invading the present. Scandinavian Psychoanalytic Review, 23:2 p. 249–282.

*Kaplan, Suzanne (2002) Two boys – one event. How memories are recalled in interviews about massive trauma. Scandinavian Psychoanalytic Review, 25:2 p. 108–116

*Kaplan, S (2006) Children in genocide – extreme traumatization and the 'affect propeller', Int J Psychoanal Vol 87 Part 3; pp 725-46. Translated and published in Germany and Argentina in ps. a. scientific journals:

- (2007): Schweigen, Herausgegeben von Gabriele Junkers Ausgewählte Beitrage aus dem International Journal of Psychoanalysis Band 2 edition discord.

- (2007): El Psicoanalisis en la Practica Hospitalaria Psicoanalisis APdeBA Buenos Aires

*Kaplan, S & Laub, D (2009) Affect Regulation in Extreme Traumatization – Fragmented Narratives of Survivors Hospitalized in Psychiatric Institutions. Scandinavian Psychoanalytic Review Vol 33 No2 2009

*Kimber, B., Sandell, R. & Bremberg, S. (2008). Social and emotional training in Swedish classrooms for the promotion of mental health: results from an effectiveness study in Sweden. Health Promotion International, 23, 134-143.

*Kimber, B., Sandell, R., & Bremberg, S. (2008). Social and emotional training in Swedish schools for the promotion of mental health: an effectiveness study of 5 years of intervention. Health Education Research, 23, 931-940.

*Kimber, B. & Sandell, R. (in press). Prevention of substance use among adolescents through social and emotional training in school: A latent-class analysis of a five-year intervention in Sweden. Journal of Adolescence.

*Körlin, D & Wrangsjö, B. Treatment effects of GIM therapy. (2001). Nordic Journal of Music Therapy, 10(2), 132-143.

*Körlin, D, & Wrangsjö, B. (2002). Gender differences in outcome of Guided Imagery and Music (GIM). Nordic Journal of Music Therapy, 11(1), 3-15.

*Lazar, A., Sandell, R., & Grant, J. (2006). Do psychoanalytic treatments have positive effects on health and health care utilization? Further findings of the Stockholm Outcome of Psychotherapy and Psychoanalysis Project (STOPPP). Psychotherapy Research, 16, 51-66.

*Lazar, A., Sandell, R., & Grant, J. (2007). An individual differences perspective on change in psychotherapy: The case of health care utilization. Psychotherapy Research, 17, 690-705.

*Lazar, A., Sandell, R., & Grant, J. (2007). Subjective health and ill-health-related behavior. Psychology and Psychotherapy. Theory, Research, and Practice, 17, 690-705.

*Levander, S., & Werbart, A. (2003). Different views of a psychotic breakdown: Complementary perspectives of a bewildering experience. Psychoanalytic Psychotherapy, 17, 163-174.

*Levy-Berg, A., Sandell, R. & Sandahl, C. (2009). Affect-focused body psychotherapy in patients with generalized anxiety disorder. Evaluation of an integrative method. Journal of Psychotherapy Integration, 19, 67–85

*Lilliengren, P., & Werbart, A. (2005). A model of therapeutic action grounded in the patients’ view of curative and hindering factors in psychoanalytic psychotherapy. Psychotherapy: Theory, Research, Practice, Training, 42, 324-339.

*Lilliengren, P., & Werbart, A. (2010). Therapists’ view of therapeutic action in psychoanalytic psychotherapy with young adults. Psychotherapy: Theory, Research, Practice, Training, 47. (In press)

*Lindgren, A., Werbart, A., & Philips, B. (2010). Long-term outcome and post-treatment effects of psychoanalytic psychotherapy with young adults. Psychology and Psychotherapy: Theory Research and Practice, 83, 27-43.

Maar, V., Poulsen Dutton, I., Dittman, H., Gregersen, R. & Bentz, M. (2007). Terapautisk alliance i forældrebehandling. Matrix, nr. 1, 4-30.

*Matthis, I. 2000, ”Sketch for a Metapsychology of Affects”, I: Int. Journal of Psychoanalysis, no 81:2.

*Matthis, I. 2005, ”Emotional life – a perspective close to the body” I: The Scandinavian Psychoanalytic Review, No1/Volume 28.

*Norman, J, Salomonsson, B (2005). ‘Weaving thoughts’ - A method for presenting and commenting psychoanalytic case material in a peer group. International Journal of Psychoanalysis, 86:1281-1298.

French translation: « Le tissage des pensées» Une méthode pour présenter et commenter un matériel clinique psychanalytique dans un groupe de pairs. L’année psychanalytique internationale (2006). Éditions IN PRESS, Paris, France.

Catalan translation: Teixit de pensaments. Un mètode per a presentar comentar material psicoanalític a un grup d’iguals. Revista Catalana de psicoanàlisi (2006), 23: 1-2: 53-72.

German translation: ’Gedanken miteinander verweben’. Eine methode für psychoanalytische Fallvorstellungen und –diskussionen in Intervisionsgruppen (peer groups). In Gabriele Junkers (Hrsg., 2006) Verkehrte Liebe. Berlin: edition diskord.

*Nilsson, T., Svensson, M., Sandell, R., & Clinton, D. (2007). Patients’ experiences of change in cognitive-behaviour therapy and psychodynamic therapy: A qualitative comparative study. Psychotherapy Research, 17, 553-566.

Olsson, G. (2004). Psykoterapeuters självbilder. Matrix, 21, 2, 123- 143.

Philips, B. (2008). Young adults re-enacting in psychotherapy their relationship to a mentally disturbed parent. Psychoanalytic Psychotherapy, 22, 177-195.

Philips, B. (2009). Comparing apples and oranges: How do patient characteristics and treatment goals vary between different forms of psychotherapy? Psychology and Psychotherapy, 82, 323–336.

*Philips, B., Wennberg, P. & Werbart, A. (2004). Unga vuxna i psykoanalytisk psykoterapi. Matrix 21:4, 280-289.

*Philips, B., Wennberg, P. & Werbart, A. (2007). Ideas of cure as a predictor of premature termination, early alliance, and outcome in psychoanalytic psychotherapy. Psychology and Psychotherapy: Theory Research and Practice, 80, 229-245.

*Philips, B., Wennberg, P., Werbart, A., & Schubert, J. (2006). Young adults in psychoanalytic psychotherapy: Patient characteristics and therapy outcome. Psychology and Psychotherapy: Theory Research and Practice, 79, 89-106.

*Philips, B., Werbart, A., & Schubert, J. (2005). Private theories and psychotherapeutic technique. Psychoanalytic Psychotherapy, 19, 48-70.

*Philips, B., Werbart, A., Wennberg, P., & Schubert, J. (2007). Young adults’ ideas of cure prior to psychoanalytic psychotherapy. Journal of Clinical Psychology, 63, 213-232.

*Reeder, J. (2002): From knowledge to competence: Reflections on theoretical work. International Journal of Psycho-Analysis 83:799–809.

*Reeder, J. (2004): Narrative as a hermeneutical relationship to the unconscious. Scandinavian Psychoanalytic Review 27:118–123.

*Reeder, J. (2005): Die Narration als hermeneutische Beziehung zum Unbewußten. PSYCHE Beiheft 2005:22–34.

*Reeder, J. (2008): The enigmatic “nature of the subject”, with philosophy at the interface of psychoanalysis and society. Scandinavian Psychoanalytic Review 31:114–121.

*Salomonsson, B. (2001). Panel report on Adolescent Psychoanalysis. Cathecting Body and Mind in a New Relationship: Aspects of the Analytic Method in Work with Adolescents. International Journal of Psychoanalysis 83,685-688.

*Salomonsson, B. (2004). Some Psychoanalytic Viewpoints on Neuropsychiatric Disorders in Children. International Journal of Psychoanalysis, 85:1, 117-135.

*Salomonsson, B. (2006). The impact of words on children with ADHD and DAMP. Consequences for psychoanalytic technique. Int.J. psychoanal. 87: 1029-1047.

Fransk översättning.(2007) L’impact des mots sur les enfants souffrant d’une hyperactivité associée à un déficit de l’attention (ADHD). Conséquences pour la technique psychanalytique.L’année psychanalytique internationale (2007). p. 99-118, Éditions IN PRESS, Paris, France.

Italiensk översättning. L’impatto delle parole su bambini affetti da ADHD e DAMP. Consequenze per la tecnica psicanalitica. L’annata psicoanalitica intenazionale (2009) p. 109-128. Roma Edizioni Borla

*Salomonsson, B. (2006). The aesthetic dimension of the psychoanalytic process. Scandinavian Psychoanalytic Review, 29:1:2-12.

*Salomonsson, B. (2007) ‘Talk to me baby, tell me what’s the matter now’. Semiotic and developmental perspectives on communication in psychoanalytic infant treatment. International Journal of Psychoanalysis. 88:127-146. Also as chapter 11 in “Primitive Mental States”, Ed. Van Buren, J. and Alhanati, Shelley. London: Routledge.

*Salomonsson, B. (2007) Semiotic transformations in psychoanalysis with infants and adults. International Journal of Psychoanalysis. 88:5, 1201-1221.

Salomonsson, B. (2009) Mother-infant work and its impact on psychoanalysis with adults. Scandinavian Psychoanalytic Review 32:3-13.

*Salomonsson, B. (2010) The music of containment - Addressing the participants in mother-infant psychoanalytic treatment. Infant Mental Health Journal (in press).

*Salomonsson, B. & Sandell, R. (in press). A randomized controlled trial of mother-infant psychoanalytic treatment. 1. Outcomes on self-report questionnaires and external ratings. Infant Mental Health Journal.

*Salomonsson, B. & Sandell, R. (in press). A randomized controlled trial of mother-infant psychoanalytic treatment. 2. Predictive and moderating influences of qualitative patient factors. Infant Mental Health Journal.

*Salomonsson, B, Sleede, M (2010) The ASQ:SE - A validation study of a mother-report questionnaire on a clinical mother-infant sample. Infant Mental Health Journal (in press).

*Salomonsson, M.W. (1997). Transference in child analysis: A comparative reading of Anna Freud and Melanie Klein. Scand. Psychoanal. Rev., 20:1-19.

*Sandell, R. (2001). Can psychoanalysis become empirically supported?International Forum of Psychoanalysis, 10, 184-190.

*Sandell, R. (2002). Une perspective dans la durée. Résultats à long terme de psychanalyse et psychothérapies de longue durée. Carnet/Psy, no. 74, 25-37.

*Sandell, R. (2010). From psychoanalytic narrative to empirical single case research. Implications for psychoanalytic practice. By: Kächele, H., Schachter, J. & Thomä, H (eds.). New York/London: Routledge, 2009 [Book review]. Scandinavian Psychoanalytic Review, 32, 141-142.

*Sandell, R., Blomberg, J., & Lazar, A. (2002). Time matters. On temporal interactions in psychoanalysis and long-term psychotherapy. Psychotherapy Research, 12, 39-58.

*Sandell, R., Blomberg, J., Lazar, A., Carlsson, J., Broberg, J, & Schubert, J. (2000). Varieties of long-term outcome among patients in psychoanalysis and long-term psychotherapy. A review of findings in the Stockholm Outcome of Psychoanalysis and Psychotherapy Project (STOPPP). International Journal of Psychoanalysis, 81, 921-942.

*Sandell, R., Blomberg, J., Lazar, A., Carlsson, J., Broberg, J., & Schubert, J. (2001). Unterschiedliche Langzeitergebnisse von Analysen und Langzeitpsychotherapien. Aus der Forschung des Stockholmer Projects. Psyche, 55, 277-310.

*Sandell, R., Blomberg, J., Lazar, A., Carlsson, J., Broberg, J, & Schubert, J. (2002). Diferenca de resultados a long prazo entre pacientes de psianálise e de psicoterapia. Livro Anual de Psicanálise, XVI, 259-280.

*Sandell, R., Blomberg, J., Lazar, A., Carlsson, J., Broberg, J, & Schubert, J. (2002). Variedad de los resultados a largo plazo entre pacientes en psicoanálisis y psicoterapia de larga duración. Libro Anual de Psiocanálisis, XVI, 263-284.

*Sandell R., Carlsson J., Schubert J., Broberg J., Lazar A., & Blomberg J. (2002) Varieties of Psychotherapeutic Experience European Psychotherapy Vol. 3 No.1 2002 s. 3-16

*Sandell, R., Carlsson, J., Schubert, J. Broberg, J., Lazar, A., & Blomberg, J. (2002). Varieties of therapeutic experience and their associations with patient outcome. European Psychotherapy, Vol. 3 No. 1, 17-25.

*Sandell, R., Carlsson, J., Schubert, J. Broberg, J., Lazar, A., & Blomberg, J. (2004). Therapist attitudes and patient outcomes: I. Development and validation of the Therapeutic Attitudes Scales (TASC-2). Psychotherapy Research 14 (4) 469-484

*Sandell, R., Carlsson, J., Schubert, J. Broberg, J., Lazar, A., & Grant, J. (2006). Therapists’ therapies. The relation between therapists’ personal/training therapies and patient outcome in long-term psychotherapy and psychoanalysis. Psychotherapy Research, 16, 306-316.

*Sandell, R., Carlsson, J., Schubert, J. Broberg, J., Lazar, A., & Grant, J. (2006). Therapist attitudes and patient outcomes. III. A latent class (LC) analysis of therapists. Psychology and Psychotherapy. Theory, Research, and Practice, 79, 629-647.

*Sandell, R., Carlsson, J., Schubert, J. Broberg, J., Lazar, A., & Grant, J. (2007). Therapist attitudes and patient outcomes. II. Therapist attitudes moderate change during treatment. Psychotherapy Research, 17, 196-204.

*Sandell, R., Clinton, D., Frövenholt, J. & Bragesjö, M. (in press). Credibility clusters, preferences and helpfulness beliefs for various forms of psychotherapy. Psychology and Psychotherapy. Training, Research, and Practice.

*Sigrell, B., Sundblad, G. & Rönnås, P-A. (2004). To what extent do students generate learning issues that correspond to pre-set faculty objectives? Medical Teacher 26:4, 337-386.

*Sundblad, G., Sigrell, B., Knutsson, L. & Lindkvist, C. (2000). Students’ evaluation of a learning method: a comparison between problem-based learning and more traditional methods in a specialist university training programme in psychotherapy. Medical Teacher 24:3, 268-272.

Sundin, E., & Ögren, M-L. (2006). Supervisees' and supervisors' experiences of group climate in group supervision in psychotherapy: Effects of admission procedure. Issues in Educational Research, 16, 2, 226-240.

*Sundin, E., Ögren, M-L., & Boalt Boëthius, S. (2008). Novice psychotherapy supervisors in training. British Journal of Clinical Psychology, 47, 381-396.

*Szecsödy, I. (2003). To become or be made a psychoanalyst. Scand. Psychoanal. Rev. 26:141-150.

*Szecsödy, I. (2003). On a reassessment of psychoanalytical education: Controversies and changes. Internat J. Psycho-Anal 84: 1063-1064

*Szecsödy, I. (2008). Does anything go in psychoanalytic supervision? Psychoanal Inquiry.28:373-386

*Szecsödy, I. (2008). A single case study on the process and outcome of psychoanalysis Scand. Psychoanal. Rev. 31:105-113.

*Titelman, D. (2006). Primo Levi’s loneliness: Psychoanalytic perspectives on suicide-nearness. Psychoanalytic Quarterly, 75, 835-858

*Titelman, D., Enckell, M., Bachner, H. (2004). Antisemitism in Finland and Sweden: Documentation and a psychoanalytic discussion. Scandinavian Psychoanalytic Review, 27, 3-8.

*Titelman, D., Nilsson, A., Estari, J., & Wasserman, D. (2004). Depression, anxiety, and psychological defense in attempted suicide: A pilot study using PORT. Archives of Suicide Research, 8, 239-249.

Wennberg, P, Philips, B. & de Jong, K. (2010). The Swedish version of the Outcome Questionnaire (OQ-45): Reliability and factor structure in a substance abuse sample. Psychology and Psychotherapy, 83, 325-329.

*Werbart, A. (2000). Our need of taboo: Pictures of violence and mourning difficulties. Free Associations, 46, 21-48.

*Werbart, A. (2004). Vilken psykoterapeut passar mig? Hur unga vuxna patienter ser på sina terapeuter. Matrix, 21:4, 290-304.

*Werbart, A. (2005). Between private construction of meaning and canons of science: Freud’s case studies noch einmal. International Journal of Psychoanalysis, 86, 1441-1461.

*Werbart, A. (2007). Utopic ideas of cure and joint exploration in psychoanalytic supervision. International Journal of Psychoanalysis, 88, 1391-1408.

*Werbart, A. (2009). Minding the gap between clinical practice and empirical research in psychoanalysis. Review of H. Kächele, J. Schachter, & H. Thomä, ‘From psychoanalytic narrative to empirical single case research: Implications for psychoanalytic practice’. International Journal of Psychoanalysis, 90, 1459-1466.

*Werbart, A. (2010). Book review of H. Kächele, J. Schachter, & H. Thomä, ‘From psychoanalytic narrative to empirical single case research: Implications for psychoanalytic practice’. Psychotherapy Research. (In press)

*Werbart, A., in collaboration with Grünbaum, C., Jonasson, B., Kempe, H., Kusz, M., Linde, S., Lundén O’Nils, K., Sjövall, P., Svenson, M., Theve, C., Ulin, L., & Öhlin, A. (2010). Changes in the representations of mother and father among young adults in psychoanalytic psychotherapy. Psychoanalytic Psychology. (Accepted)

*Werbart, A., & Levander, S. (2005). Understanding the incomprehensible: Private theories of first-episode psychotic patients and their therapists. Bulletin of the Menninger Clinic, 69, 103-136.

*Werbart, A,. & Levander, S. (2006). Two sets of private theories in analysands and their analysts: Utopian versus attainable cures. Psychoanalytic Psychology, 23, 108-127.

*Wilczek A., R. M. Weinryb, J. P. Barber, P. J. Gustavsson and M. Åsberg (2000). "The Core Conflictual Relationship Theme (CCRT) and Psychopathology in Patients Selected for Dynamic Psychotherapy." Psychotherapy Research 10(1): 100-113.

*Wilczek, A., R. M. Weinryb, J. P. Barber, P. J. Gustavsson and M. Åsberg (2004). "The core conflictual relationship theme and psychopathology in patients selected for dynamic psychotherapy." Psychotherapy Research 14(1): 107-125.

*Wilczek, A., R. M. Weinryb, J. P. Barber, P. J. Gustavsson and M. Åsberg (2004). "Change after long-term psychoanalytic psychotherapy." Journal of the American Psychoanalytic Association 52(4): 1164-1184.

*Zaboli, G., R. Gizatullin, Å. Nilsonne, A. Wilczek, E. Jönsson, E. Ahnemark, M. Åsberg and R. Leopardo (2006). "Tryptophan hydroxylase-1 gene variants associate with a group of sucidal borderline women." Neuropsychopharmacology. 31, 1982-1990)

Ögren, M-L., Apelman, A. & Klawitter, M. (2001). The group in psychotherapy supervision. The Clinical Supervisor, 20 (2), 147-176.

*Ögren, M-L., Boalt Boëthius, S., & Olsson, U. (2008). Organizational structure and framework: A case study of Swedish training programs in psychotherapy. Organisational and Social dynamics, 8 (22), 256-278.

*Ögren, M-L., Boalt Boëthius, S, & Sundin, E. (2005). Grupphandledning i psykoterapi inom ramen för utbildningar. (Group supervision in psychotherapy within the framework of training.) Matrix, 22, 4, 389-403.

*Ögren, M-L., Boalt Boëthius, S., & Sundin, E. (2008). From psychotherapist to supervisor: The significance of group format and supervisors’ function as role models in supervisor training. Nordic Psychology, 60 (1), 3-23.

Ögren, M-L. & Jonsson, C-O. (2003). Psychotherapy skill following group supervision according to supervisees and supervisors. The Clinical Supervisor, 22 (1), 35-59.

Ögren, M-L., Jonsson, C-O., & Sundin, E. (2005). Group supervision in psychotherapy. The relationship between focus, group climate and perceived attained skill. Journal of Clinical Psychology, 61 (4), 373-389.

Ögren, M-L. & Sundin, E. (2004). Gruppens inverkan på lärandeprocessen. Preliminära resultat från ett pågående forskningsprojekt om grupphandledning inom utbildningsramar. (The group’s effect on the learning process. Preliminary results from an ongoing research project about group supervision within a training framework.) Matrix, 21, 60-73.

Ögren, M-L. & Sundin, E. (2007). Experiences of the group format in psychotherapy supervision. The Clinical Supervisor, 25 (1/2), 69-82.

Ögren, M-L., & Sundin, E. (2009). Group supervision in psychotherapy: Main results from a Swedish project on psychotherapy supervision in a group format. British Journal of Guidance and Counselling, 37 (2), 129-139.

Books, chapters in books, dissertations

*Aleman, K. (2003). Envy and violence in confused sexuality. In: R. Doctor (ed.), Dangerous patients: A psychodynamic approach to risk assessment and management (pp. 115–125). Forensic Psychotherapy Monograph Series. London: Karnac Books.

*Aleman, K. (2007). Psychoanalytic Conceptions of the Mind in Drug Abusers. Methods exploring Personality Disorders, Traits, and Defense Mechanisms. Doctoral Thesis. Lund University. Lund Sweden.

Bertling, Ulla (2002) Psychopathology, treatment utilization and gender in relation to substance abuse. Doctoral thesis. Department of Clinical Neuroscience, Section of Psychotherapy, Karolinska Institute, Stockholm.

*Bragesjö, M., Clinton, D., & Sandell, R. (2004). The credibility of psychodynamic, cognitive, and cognitive-behavioural psychotherapy in a randomly selected sample of the general public. Psychology and Psychotherapy. Training, Research, and Practice, 77, 297-307.

*Böhm, T & Kaplan, S (2006) Hämnd – och att avstå från att ge igen. Natur och Kultur, Stockholm. Translated into German and English:

*Böhm, T & Kaplan, S. (2009) Rache - Zur Psychodynamik einer unheimlichen Lust und ihrer Zähmung Psychosozial Verlag

*Böhm, T & Kaplan, S. (2010, in press) Revenge - On the Dynamics of a Frightening Urge and itsTaming Karnac books, London

*Böhm, T. & Kaplan, S. (2009) Hämnd eller Upprättelse - om hämndspiralens psykologi Natur och Kultur, Stockholm

*Carlberg, G. (2009). Exploring change processes in psychodynamic child psychotherapy: The therapists’ perspective. In N. Midgley et al. (Eds.) Child psychotherapy and research: New approaches, emerging findings. London: Routledge.

*Carlberg, G. (2010). Focused systematic case studies: An approach linking clinical work and research. In J. Tsiantis & J. Trowell (Eds.), Assessing change in Psychoanalytic Psychotherapy of children and adolescents: Today's Challenge. EFPP Monograph, London: Karnac.

*Dernevik, M., Falkheim, M., Holmqvist, R. & Sandell,R. (2001). Implementing risk assessment procedures in a forensic psychiatric setting: Clinical judgment revisited. In D. P. Farrington, C. R. Hollin, & M. McMurran (Eds.),Sex and violence: The psychology of crimes and risk assessment (pp. 83-101). London: Harwood Academic Publishers.

Egberg Thyme, K. (2008). What do you see? Studies on time limited psychodynamic art psychotherapy. Department of Psychiatry, Umeå University, Sweden. (Doctoral dissertation)

Eresund, P: (2002) Att behandla störande beteende. Metodutveckling i barnpsykoterapi. Doktorsavhandling, Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

*Grant, J., & Sandell, R. (2004). Close family or mere neighbours? Some empirical data on the differences between psychoanalysis and psychotherapy. In P. Richardson, H. Kächele & C. Renlund (Eds.), Research on psychoanalytic psychotherapy with adults (pp. 81-108). London: Karnac.

*Hau,S. (2000) mit Leuschner, W., Fischmann, T.: Die akustische Beeinflußbarkeit von Träumen (Acoustical influences on dreams), Tübingen: Edition diskord, 169p.

*Hau,S. (2002a) Einleitung: Von Königswegen und steinigen Pfaden (Introduction: On royal roads and stony paths). In: S. Hau, W. Leuschner und H. Deserno (Hg.): Traum-Expeditionen (Dream-Expeditions), Tübingen: edition diskord, 7-24

*Hau,S. (2002b) Vom Traum zum Traumbild. Über das Zeichnen von Träumen (From dreaming to dream depiction: About how to draw dreams). In: S. Hau, W. Leuschner und H. Deserno (Hg.): Traum-Expeditionen, Tübingen: edition diskord, 183-200

*Hau,S. (2002c) und Leuschner, W., Deserno, H. (Hg.): Traum-Expeditionen (Dream-expeditions). Tübingen: edition diskord

*Hau,S. (2003) Unsichtbares sichtbar machen? Forschungsprobleme in der Psychoanalyse (Invisible made visible? Research problems in psychoanalysis) Habilitation. Hochschulschrift: Kassel, Universität Gesamthochschule, 247p

*Hau,S. (2004a) und Leuzinger-Bohleber, M., Deserno, H. (Hrsg.): Psychoanalyse als Profession und Wissenschaft. Die psychoanalytische Methode in Zeiten wissenschaftlicher Pluralität (Psychoanalysis as profession and science. The psychoanalytic method in times of sclientific pluralism). Stuttgart: Kohlhammer, 357p.

*Hau,S. (2004b) und Leuzinger-Bohleber, M., Deserno, H. (Hrsg.): Einleitung. (Introduction). In: MLB, HD und Stephan Hau (ed.): Psychoanalyse als Profession. Stuttgart: Kohlhammer, 1-2

*Hau,S. (2004c) und Doell, S., Deserno, H., Leuzinger-Bohleber, M.: Veränderung von Träumen in Psychoanalysen (Changes of dreams in psychoanalyses). In: Leuzinger-Bohleber, M., Deserno, H., Hau, S. (Hrsg.) Psychoanalyse als Profession und Wissenschaft. Die psychoanalytische Methode in Zeiten wissenschaftlicher Pluralität, Stuttgart: Kohlhammer, 173-182

*Hau,S. (2004d) und Brech, E. Deserno, H.: Beziehungsepisode Therapeut Typ-X: Eine Modifikation der ZBKT-Methode (Relationship episode therapis type-X: A modification of the CCRT-method). In: Leuzinger-Bohleber, M., Deserno, H., Hau, S. (Hrsg.) Psychoanalyse als Profession und Wissenschaft. Die psychoanalytische Methode in Zeiten wissenschaftlicher Pluralität, Stuttgart: Kohlhammer, 266-279

*Hau,S. (2004e) Einleitung zu „Psychoanalyse und Sozialwissenschaften“ (Introduction of ‚psychoanalysis and social sciences’). In: Leuzinger-Bohleber, M., Deserno, H., Hau, S. (Hrsg.) Psychoanalyse als Profession und Wissenschaft. Die psychoanalytische Methode in Zeiten wissenschaftlicher Pluralität, Stuttgart: Kohlhammer, 231-234

*Hau,S. (2004f) Einleitung zu „Neuropsychoanalysis: Ein neues interdisziplinäres Abenteuer“ (Introduction to ‚Neuro-Psychoanalysis: a new interdisciplinary adventure). In: Leuzinger-Bohleber, M., Deserno, H., Hau, S. (Hrsg.) Psychoanalyse als Profession und Wissenschaft. Die psychoanalytische Methode in Zeiten wissenschaftlicher Pluralität, Stuttgart: Kohlhammer, 281-285

*Hau,S. (2004g) und Russ, M., Leuzinger-Bohleber, M.: Die Untersuchung von Freuds Traumtheorie mit Hilfe der Funktionellen Magnetresonanztomographie (FMRT) (Evaluation of Freuds dream theory with the help of functional Magnet Resonance Tomography [fMRT]). In: Leuzinger-Bohleber, M., Deserno, H., Hau, S. (Hrsg.) Psychoanalyse als Profession und Wissenschaft. Die psychoanalytische Methode in Zeiten wissenschaftlicher Pluralität, Stuttgart: Kohlhammer, 413-419

*Hau,S. (2004i) Experimentelle, grundlagenwissenschaftliche Studien im Bereich Psychoanalyse (Experimental and basic science studies in the field of psychoanalysis). In: Hau, S. und Leuzinger-Bohleber, M. (ed.): Psychoanalytische Therapie. Stellungnahme für den Hau,S. (2004j) Träume zeichnen. Ueber die visuelle Darstellung von Traumbildern (How to draw Dreams – on the Visual Depiciton of Dream Experiences). Freiburg: edition diskord

*Hau,S. (2005a) und Busch, H.-J., Deserno, H. (Hg.): Depression – zwischen Lebensgefühl und Krankheit (Depression – between disorder and life attitude), Göttingen, Vandenhoeck und Ruprecht.

*Hau,S. (2005b) und Busch, H.-J., Deserno, H.: Vorwort (Preface). In: Hau, S., Busch, H.-J., und Deserno, H. (Hg.): Depression – zwischen Lebensgefühl und Krankheit, Göttingen, Vandenhoeck und Ruprecht 7-9.

*Hau,S. (2005c) Depression und Kreativität – Ein ausgewähltes psychoanalytisch-klinisches Konzept der Depression (Depression and creativity – a specific psychoanalytic-clinical concept of depression), in: Hau, S., Busch, H.-J., und Deserno, H. (Hg.): Depression – zwischen Lebensgefühl und Krankheit, Göttingen, Vandenhoeck und Ruprecht, 46-76.

*Hau,S. (2005d) und Leuzinger-Bohleber, M., Deserno, H. (Hg.): Depression – Pluralismus in Praxis und Forschung (Depression – pluralism in clinical practice and research) Göttingen, Vandenhoeck und Ruprecht, 353p.

*Hau,S. (2005e) und Leuzinger-Bohleber, M., Deserno, H..: Vorwort (Preface). In: Leuzinger-Bohleber, M., Hau, S. und Deserno, H. (Hg.): Depression – Pluralismus in Praxis und Forschung, Göttingen, Vandenhoeck und Ruprecht 9-11.

*Hau,S. (2005f) Auf dem Weg zu einer interdisziplinären Depressionsforschung – die Zuericher, Londoner und Frankfurter Depressionsprojekte (Towards an interdisciplinary research on depression – projects in Zurich, London, and Frankfurt). In: Leuzinger-Bohleber, M., Hau, S. und Deserno, H. (Hg.): Depression – Pluralismus in Praxis und Forschung, Göttingen, Vandenhoeck und Ruprecht, 281-290

*Hau,S. (2006a) Traumforschung. In: Boeker, H. (Hg.): Psychoanalyse und Psychiatrie – Historische Entwicklung, Krankheitsmodelle und therapeutische Praxis. (Psychoanalysis and Psychiatry – historical developments, models of diseases and therapeutical practice), Berlin: Springer, 359-372

*Hau,S. (2006d) and Leuzinger-Bohleber, M., Brandl, Y., Aulbach, L., Caruso, B., Einert, K.-M., Glindemann, O., Göppel, G., Herrmann, P., Hesse, P., Heumann, J., Karaca, G., König, J., Lendle, J., Rüger, B., Schwenk, A., Staufenberg, A., Steuber, S., Uhl, C., Vogel, J., Waldung, C., Wolf, L. & Hüther, G.: Die Frankfurter Präventionsstudie. Zur psychischen und psychosozialen Integration von verhaltensauffälligen Kindern (insbesondere von ADHS) im Kindergartenalter – ein Arbeitsbericht. In: M. Leuzinger-Bohleber, Y. Brandl, G. Hüther (Hg.): ADHS – Frühprävention statt Medikalisierung. Theorie, Forschung, Kontroversen. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 238-269

*Hau,S. 59. (2007e) Streams of the Unconscious Mind, in: G. Schirrmacher & C. Sälzer (eds.): Atelier Goldstein Artists, Berlin: Jovis Verlag, 151-159

*Hau,S. (2008b) Unsichtbares sichtbar machen: Forschungsprobleme in der Psychoanalyse. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht

*Hau,S. (2008c) Introducing new tests in genetic diagnostics: details of some ongoing controversial discussions in Swedish media. In: Leuzinger-Bohleber, M., Engels. E.-M., Tsiantis, J. (eds.): The Janus face of prenatal diagnostics. London: Karnac, 399-419

*Hau,S. (2008d) and Leuzinger-Bohleber, M., Belz, A., Caverzasi, E., Fischmann, T., Tsiantis, J., Tzavars, N., Interviewing women and couples after prenatal and genetic diagnostics. In: Leuzinger-Bohleber, M., Engels. E.-M., Tsiantis, J. (eds.): The Janus face of prenatal diagnostics. London: Karnac, 151-218

*Jacobsson, G. (2005). On the threshold of adulthood: Recurrent phenomena and developmental tasks during the period of young adulthood. Department of Education, Stockholm University. (Doctoral dissertation)

Kaatari, H. (2008). Symbolfunktion och mening: En undersökning av den psykoanalytiska psykoterapins artegna väsen. Department of Psychiatry, Umeå University, Sweden. (Doctoral dissertation)

*Kaplan, Suzanne (2002) Child survivors in the Holocaust – affects and memory images in trauma and generational linking. Avhandling vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet i samarbete med Programmet för studier kring Förintelsen och folkmord, Uppsala universitet.

*Kaplan, S (2003) Barn under Förintelsen- då och nu, Natur och Kultur. Stockholm

*Kaplan, S (2005) Kindheit im Schatten von Völkermord –massives seelisches Trauma in der Kindheit und seiner Folgen IATROS verlag Nierstein

*Kaplan, S (2008) Children in Genocide - Extreme Traumatization and Affect regulation. London: International Psychoanalysis Library.

*Kaplan, S. (2010) Wenn Kinder Völkermord überleben - Über extreme Traumatisierung und Affektregulierun.g Psychosozial Verlag

*Kaplan,S & Eckstein,A (2004) Der Kinderchirurg Dr Alfred Jahn und die Waisenkinder von Kigali. IATROS verlag Nierstein

Künstlicher, R.

*Matthis, I. 2004, Dialogues on Sexuality, Gender and Psychoanalysis, London: Karnac,(red.+art.)

*Matthis, I. 2000, ”Finger–twisting and Cracked Voices. The Hysterical Symptom Revisited” I: "The Psychoanalytic Century: Freud's Legacy for the Future." (Scharff, ed.) N.Y.: Other Press,

*Matthis, I. 2002, ”Strangebody” I: Female Embodiment (Alizade,ed.) London: Karnac.

*Matthis, I. 2007, “Sykdommens historie er en fortelling” I: Tegn på sykdom. Om litterär medisin og medicinsk litteratur, Oslo: Scandinavian Academic Press..

*Matthis, I. 2006, ”The role of shame in the subjection of women”, I: In den beginne was de vrouw, (Deben-Mager & Verheugt-Pleiter (eds.),Assen: Van Gorcum.

Olsson, G. (2002). Att skapa sig en plats i den andres rum (sid. 167-184). I H. Rönnestad & A. Von der Lippe (red.), Det kliniske intervjuet. Oslo: Gyldendal akademisk.

Olsson, G. (2006). Psykoterapiens videnskabelighed (sid. 203-221). I C. Jantzen & T. Thellefsen (red.), Videnskabelig begrebsdannelse. Aalborg: Aalborg Universitetsforlag.

Olsson, G. (2007). Med praksis som udgangspunkt (sid. 181-216), I S. Brinkmann & L. Tanggaard (red.), Psykologi: Forskning og Profession. Köbenhavn: Hans Reitzels Forlag.

Olsson, G. (2008). Berättelsen som utgångspunkt – psykoterapi i praktik och forskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Philips, B. (2005). Ideas of cure related to psychotherapy outcome: Young adults in psychoanalytic psychotherapy. Department of Clinical Neuroscience, Psychotherapy section, Karolinska Institutet, Stockholm. (Doctoral dissertation)

Philips, B., & Holmqvist, R. (Red.), Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber.

*Reeder, J. (2001a): Hat och kärlek i psykoanalytiska institutioner. En professions dilemma. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion 2001. Forskningsrapport; projektet finansierat av HSFR 1996–1999.

*Reeder, J. (2001b): Hate and Love in Psychoanalytical Institutions. The Dilemma of a Profession. New York: Other Press 2004.

*Reeder, J. (2006): Psykoanalys i välfärdsstaten. Profession, kris och framtid. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion 2006.

*Reeder, J. (2006): Psychoanalysis in Sweden. Problems, Prospects, and Two Propositions. Stockholm/Stehag, Sweden: Brutus Östlings Bokförlag Symposion 2006.

*Reeder, J. (2010): Det tystade samtalet. Om staten, psykiatrin och försöken att undanröja det psykoanalytiska inflytandet. Stockholm: Norstedts.

*Reeder, J. (2010): Tolkandets gränser. Berättelse och avgörande i den psykoanalytiska erfarenheten. Nyutgåva. Stockholm: DejaVu.

*Salomonsson, B. (2009) Diskussion zum Beitrag von Peter Fonagy. In Leuzinger-Bohleber, M., Canestri, J., Target, M. Frühe Entwicklungen und ihre Stöhrungen. P. 70-75. Frankfurt: Brandes&Apsel.

*Salomonsson, B. (2010). “BABY WORRIES” - A randomized controlled trial of mother-infant psychoanalytic treatment. Stockholm: Karolinska Institutet. (Doctoral dissertation)

*Sandell, R. (2000). Long-term outcomes of psychoanalysis and long-term psychotherapy. In I. Berro, A. Hagelin & C. Pelegrin (Eds.), Psychoanalytic process: Tools, methods and outcomes (pp.157-177). Buenos Aires: International Psychoanalytic Association.

*Sandell, R. (2000). Resultados a largo plazo en psicoanálisis y psicoterapia. In I. Berro, A. Hagelin & C. Pelegrin (Eds.), Proceso psicoanalitico: Herramientas, metodos y resultados (pp.178-198). Buenos Aires: International Psychoanalytic Association.

*Sandell, R. (2001). Multimodalen Analyse von temporären Interaktionen in den Effekten von Psychoanalysen under Langzeit-Psychotherapien. In U. Stuhr, M. Leuzinger-Bohleber, & M. Beutel (Hg.), Langzeit-Psychotherapie. Perspektiven für Therapeuten und Wissenschaftler (S. 203-214). Stuttgart: Verlag W. Kohlhammer.

*Sandell, R. (2001). Jenseits der Spekulation. Empirische Unterschiede zwischen Psychoanalyse und psychodynamischer Psychotherapie. In W. Bohleber & S. Drews (Hg.), Die Gegenwart der Psychoanalyse – die Psychoanalyse der Gegenwart (S. 473-490). Stuttgart: Klett-Cotta.

*Sandell, R. (2005). Structural change and its assessment. Experiences from the Stockholm Outcome or Psychoanalysis and Psychotherapy Project (STOPPP). In P. Giampieri-Deutsch (Ed.), Psychoanalysis as an empirical, interdisciplinary science. Collected Papers on Contemporary Psychoanalytic Research (pp. 269-284). Vienna: Austrian Academy of Sciences Press.

*Sandell, R. (2007). Die Menschen sind verschieden – auch als Patienten und Therapeuten. Aus der psychoanalytischen Forschung. In A. Springer, K. Münch u D. Munz (Hg.). Psychoanalyse heute?! (S. 461-481). Giessen: Psychosozial-Verlag.

*Sandell, R. (2008). A letter to my friend and researcher colleague, Professor Sy Entist. In R. A. Levy & J. S. Ablon (Eds.), Handbook of evidence-based psychodynamic psychotherapy (pp. 359-364). New York: Humana Press.

*Sandell, R. (2008). Patienten och terapeuten, två avgörande faktorer. I B. Philips & R. Holmqvist (Red.), Vad är verksamt i psykoterapi? (s. 180-210). Stockholm: Liber.

*Sandell, R., Blomberg, J., & Lazar, A. (2002). Temporal interactions in the effects of psychoanalysis and long-term psychotherapy. In M. Target & M. Leuzinger-Bohleber (Eds.), Outcomes of psychoanalytic treatment. Perspectives for therapists and researchers (pp. 252-263). London: Whurr.

*Sandell, R., Holmqvist, R. & Philips, B. (2008). Vad hjälper i psykodynamisk psykoterapi? I B. Philips & R. Holmqvist (Red.), Vad är verksamt i psykoterapi? (s. 27-48). Stockholm: Liber.

*Sigrell, Bo. (2000). Psykoanalytiskt orienterad psykoterapi. Stockholm, Natur och Kultur.

*Sigrell, Bo (2005). Narcissism – Ett psykodynamiskt perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur

*Sigrell, B. (2009), Att dikta sig fri från verkligheten – Tove Ditlevsen, Edith Södergran, Gunvor Hofmo. Gidlunds förlag.

Ståhlberg, G. (2004). Söka sig vidare i livet: Litteratur, metod- och fallstudier kring människors objektrelationer, existentiella/religiösa orienteringar och sökande av psykoterapi. Department of Psychiatry, Umeå University, Sweden. (Doctoral dissertation)

*Szecsödy, I. (2004). How does psychoanalysis work Anastapoulos, D,papanicolau E (Eds) The Therapist at Work London:Karnac

*Titelman, D. (in press) The Scandinavian approach to the psychoanalytical understanding of suicidality. In G. Fiedler, R. Lindner, and P. Götze (Eds.), Suicidality: Treatment, research, psychoanalytic concepts. New York and Hamburg: Hogrefe

*Titelman, D. (in press) Three attitudes to death and life. In G. Fiedler, R. Lindner, and P. Götze (Eds.), Suicidality: Treatment, research, psychoanalytic concepts. New York and Hamburg: Hogrefe.

*Titelman D. & Wasserman D. (2009). Suicide prevention by education and the moulding of attitudes. In D. Wasserman (Ed.), The Oxford Textbook on Suicidology and Suicide Prevention: A Global Perspective (pp. 509-514). Oxford: Oxford University Press

*Werbart, A. (2000). Samlade skrifter av Sigmund Freud, band 6, Fallstudier. Inledning (s. 9-58), Redaktionella inledningar samt fackgranskning och redaktionellt arbete som volymansvarig. Stockholm: Natur och Kultur. Även i Månpocket, Stockholm 2002.

*Werbart, A. (2010). Intersubjektivität und therapeutische Technik: Was ist neu und was alt? In Tagungsband Äussere und innere Realität. Jahrestagung der Deutschen Psychoanalytischen Gesellschaft, Magdeburg, 2009. (In press)

*Werbart, A., & Kolev, N. (2000). Psykets höljen. Förord till Anzieu, D. Hudjaget (s. 11-34). Stockholm: Natur och Kultur.

*Werbart, A., & Levander, S. (2000). Pain in the body – pain in the soul: The need of private explanations when not feeling well. In P. Nilsson & K. Orth-Gomér, eds. Self-rated health in European perspective (pp. 136-151). Stockholm: Swedish Council for Planning and Coordination of Research (FRN).

*Werbart, A., Levander, S., Sahlberg, B., Ginner, H., Philips, B., Jacobsson, G., & Claesson, M. (2002). The research programme on private theories of pathogenesis and cure. In P. Fonagy (Ed.), An open door review of outcome studies in psychoanalysis, 2nd rev. ed. (pp. 211-214). London: International Pychoanalytical Association.

*Werbart, A., Lilliengren, P., & Philips, B. (2008). Patienters syn på verksamma faktorer. I R. Holmqvist & B. Philips, red. Vad är verksamt i psykoterapi? (kap. 8, s. 160-179). Stockholm: Liber.

*Werbart, A., & Lindbom-Jakobson, M. (2001). The “living dead” – survivors of torture and psychosis. In P. Williams (Ed.), A language for psychosis: Psychoanalysis of psychotic states (pp. 98-114). London: Whurr Books.

*Wrangsjö, B. (2002). Teoribildning i psykiatriskt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.

*Wrangsjö, B., together with Lennart Ramberg, L. (2002). An integrative approach to body oriented psychotherapy. In I. Sävestad Nolan & P. Nolan (Eds.), Object relationships and integrative psychotherapy. Whurr, London.

*Wrangsjö, B. (2004). Tampas med tonåringar. Stockholm: Natur och Kultur.

*Wrangsjö, B. (2004). Leva tillsammans. Stockholm: Natur och Kultur.

*Wrangsjö, B. (red) (2004). Utforska tillsammans: Handledande förhållningssätt, Stockholm: Mareld.

*Wrangsjö, B. (red) (2006). Handledares erfarenheter, Stockholm: Mareld.

*Wrangsjö, B. (2009); Familjens livscykel. Stockholm: Mareld.

*Wrangsjö, B., & Eresund, P. (2008). Bråkiga barn. Lund: Studentlitteratur.

*Wrangsjö, B., & Winberg Salomonsson, M. (2007). Tonårstid. Stockholm: Natur och Kultur.

Ögren, M-L. (2001). Group supervision: Learning psychotherapy in a small group format. Department of Humanities, Informatic and Social Science, Karolinska Institutet. (Doctoral thesis)

Other publications (in Nordic journals, report series, proceedings, etc.)

Bengtsson, A. (2004). Unga vuxnas förväntningar på psykoterapi. Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 26. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

Bertling, Ulla (2004) Psykisk ohälsa hos narkotikamissbrukare – vårdutnyttjande och könsskillnader. Insikten, 3, 38-44.

*Boalt Boëthius, S., Carlberg, G. & Eresund, P (2009). Internationell workshop på Ericastiftelsen. Insikten, nr. 1, 38-44.

*Boalt Boëthius, S. & Ögren, M-L. (2008). Om grupphandledning och vägen från klinisk erfarenhet till systematisk forskning. Mellanrummet.

*Carlberg, G. (1994). Systematiska barnobservationer inom ramen för Ericastiftelsens utbildningar. I: S. Boalt Boëthius m. fl. (red.) Psykoterapi med barn och ungdomar då, nu och sedan ... Några medarbetares reflektioner. Ericastiftelsens rapportserie, nr. 5. 93-96.

*Carlberg, G. (1994). Nya rön inom den dynamiska utvecklingspsykologin - Några konsekvenser för forskning, psykoterapi och utbildning. I: S. Boalt Boëthius m. fl. (red.) Psykoterapi med barn och ungdomar då, nu och sedan ... Några medarbetares reflektioner. Ericastiftelsens rapportserie, nr. 5. 120-136.

*Carlberg, G. (1996). "Papper och trä har samma ursprung". Vändpunkter i barnpsykoterapi. Ericastiftelsens rapportserie, nr 8, 1-103.

*Carlberg, G. (1999). Vändpunkter i barnpsykoterapi. Psykoterapeuters erfarenheter av förändringsprocesser. Doktorsavhandling, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Edsbruk: Akademitryck.

*Carlberg, G. (1999). Vad händer när det vänder? Psykoterapeuters erfarenheter av vändpunktsliknande förändringar i barnpsykoterapi. Barn & Ungdom, 5, 28-31.

*Carlberg, G. (2000). Goda villkor för barnpsykoterapi. PsykologTidningen, nr. 23-24, 4-7.

*Carlberg, G. (2001). Psykoterapi och tidsanda. Insikten, nr. 1, 52-55.

*Carlberg, G. (2003). Vändpunktsliknande förändringar. Psykisk Hälsa, 44, nr 2, 101-108.

*Carlberg, G. (2005). Barnpsykoterapi och evidens. Mellanrummet, nr 13, 69-78.

*Carlberg, G. (2009). Verksamma faktorer i barnpsykoterapi. Glimtar från forskningsfronten. Stockholms läns landsting, Barn- och ungdomspsykiatri, nr 25, 2.

*Carlberg, G, Dagberg, K. och Nilsson, W. (1993). Känslomässig inlärning genom observation. En utvärdering av systematiska barnobservationer inom en barn- och ungdomspsykoterapeutisk utbildning. Ericastiftelsens rapportserie, nr 4.

*Carlberg, G. & Eresund, P. (1999). Forskarmöte om barnpsykoterapi. Insikten, 1, 48-51.

*Carlberg, G., Larsson, I. & Odhammar, F. (2003). Lägesrapport från EPOS-projektet. Mellanrummet, nr 8, 36-50.

*Carlsson, J., Schubert, J., Sandell, R., Blomberg, J., Lazar, A. & Broberg, J. (2000). Svenska psykoterapeuter. I. Utbildning, erfarenhet och teoretisk orientering. (Psykoterapi: Forskning och utveckling, nr 12). Stockholm: Institutionen för Psykoterapi.

*Carlsson, J., Schubert, J., Sandell, R., Blomberg, J., Lazar, A. & Broberg, J. (2000). Svenska psykoterapeuter. II. Ideal, stil och värderingar. (Psykoterapi: Forskning och utveckling, nr 13). Stockholm: Institutionen för Psykoterapi.

* Claesson, M. & Werbart, A. (2002). Unga vuxna i psykoterapi I: Vilka är de? Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 22. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

*Cullberg, J., Sandell, R., Schubert, J., & Werbart, A. (2009). Nya riktlinjer raderar ut den dynamiska psykoterapin. Läkartidningen, 106(14), 1024-1026.

*Cullberg, J., Sandell, R., Schubert, J. & Werbart, A. (2009). Oklarheter om psykoterapins framtid. Läkartidningen, 106, 1410.

*Cullberg, J., Sandell, R., Schubert, J., & Werbart, A. (2009, 5 april). Viktig behandling kan försvinna. Svenska Dagbladet, s. 5.

*Diamond, D., Blatt, S. J., Stayner, D. & Kaslow, N. (2001). Bedömning av differentiering–relaterande i själv- och objektrepresentationer II: Manualen. Sv. övers. G. Blomquist, A. Werbart, S. Levander & Y. Hjälmdahl. Psykoterapi: forskning och utveckling, rapport 21. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

*Edenius, A., Jacobsson, G., & Werbart, A. (2003). Att jaga en flyende grupp. Psykologtidningen, 2003:18, 8-9

Edenius, A. & Sandberg-Kempe, K. (2003). Men vad vill jag då? Fyra unga kvinnors väg till förändrad självbild genom psykoterapi. Psykisk Hälsa, 44:205-222.

*Eklöf, E & Carlberg, G. (2002). Motöverföring i barnpsykoterapi. Mellanrummet, nr. 6, 47-62.

*Falkenström, F., Werbart, A., Ankarberg, P., & Jacobsson, A. (2008). Psykoterapins evidens en fråga om resultat i den kliniska vardagen. Psykologtidningen, 2008:13, 28-30.

Fredelius, G. & Wiman, M. (2000). Vilka ringer till Psykoterapiinstitutets telefonmottagning för psykoterapi? Insikten, 9:2:16-19.

*Ginner, H., Werbart, A., Levander, S., & Sahlberg, B. (2001). Tillförlitlighet i studier av subjektiva förklaringssystem: Ett kodningssystem för privata teorier om patogenes och kur. Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 19. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

*Grebo, U., & Sandell, R. (2001). Språk och kön i förhållande till psykoterapi. Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 18. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

*Hau,S. (2002e) und Deserno, H., Leuzinger-Bohleber, M.: Folgeprojekte der Katamnesestudie der DPV durchgeführt am Sigmund-Freud-Institut (Continuing projects of the DPV-follow-up-study, performed at the Sigmund-Freud-Institut). In: DPV-Informationen 33, 32-33

*Hau,S. (2002f) Träume im Labor - Experimentelle Traumforschung und Psychoanalyse (Dreams in the laboratory – experimental dream research and psychoanalysis) In: Entgrenzung - Spaltung - Integration : Arbeitstagung der Deutschen Psychoanalytischen Vereinigung in Leipzig vom 8. bis 11. Mai 2002. Hrsg.: Schlesinger-Kipp, G.; 422-436

*Hau,S. (2006c) Experimental studies and basic research in the field of psychoanalysis. In: Hau, S. & Leuzinger-Bohleber, M. (ed.): Psychoanalytic Psychotherapy. A summary of empirical research. 95-101, http://www.dgpt.de/forschung

*Hau,S. (2007b). Wissenschaftlichkeit und Psychotherapie. Bvvp-magazin 6, 1, 30-31.

*Hau,S. (2007c) Inadequate methods in psychotherapy research and the scientific status of psychodynamic psychotherapies, Insikten 16, 2, 9-15

*Hau,S. (2008a) “Unser bestes Einsatzmittel ist Kommunikation” – Police strategies during the world-cup final in Germany 2006. FO-Report, University of Linköping, Department of behavioural sciences and learning

*Hau,S. (2008e). Zur Dynamik von Massenereignissen. Editorial. Freie Assoziation 11, 3, 5

*Hau,S. (2009a). Traum. In: G. Gehrig & U. Pfarr, (Hrsg.): Handbuch psychoanalytischer Begriffe für die Kunstwissenschaft. Giessen: Psychosozial-Verlag, 373-383.

*Hau,S. (2009e) Sexualität und Träume (Sexuality and dreams). In: B. Dulz, C. Benecke, H. Richter-Appelt (Hrsg.): Borderline-Störungen und Sexualität. Stuttgart, New-York: Schattauer, 49-61

*Hau,S. (2009f). Traum und Sexualität bei Borderline-Patienten (Dreams and sexuality in borderline-patients). In: B. Dulz, C. Benecke, H. Richter-Appelt (Hrsg.): Borderline-Störungen und Sexualität. Stuttgart, New-York: Schattauer, 251-264

*Hau,S. (2009g) Unsichtbares sichtbar machen. Forschungsprobleme in der Psychoanalyse. 2. Veränderte Auflage. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht

*Hau,S. (2010) and Leuzinger-Bohleber, M., Deserno, H.: Psychosocial Problems of Patients with Difficult to Treat Depression. In: A. Schlösser & A. Gerlach (eds.): Crossing Borders - Integrating Differences: Psychoanalytic Psychotherapy in Transition (EFPP Monograph Series), London: Karnac, 239-256

*Hau,S. (2010) och K Granström, G Guvå, I Hylander, J Näslund, M Rosander (eds.): Demonstrationer och sporthändelser. En bok om poliser, demonstranter, idrottshändelser, kravaller och folkfest. Stockholm: Studentlitteratur, 237 s.

*Hau,S. (2010) och Näslund J: Masshändelser som lek istället för oroligheter. In: K Granström, G Guvå, S. Hau, I Hylander, J Näslund, M Rosander (eds.): Demonstrationer och sporthändelser. En bok om poliser, demonstranter, idrottshändelser, kravaller och folkfest. Stockholm: Studentlitteratur, 141-154

*Hau,S. (2010) och Näslund J: Kommunikation som den viktigaste polisstrategin vid fotballs-VM 2006. In: K Granström, G Guvå, S Hau, I Hylander, J Näslund, M Rosander (eds.): Demonstrationer och sporthändelser. En bok om poliser, demonstranter, idrottshändelser, kravaller och folkfest. Stockholm: Studentlitteratur, 201-211

*Hjälmdahl, Y., Claesson, M., Werbart, A. & Levander, S. (2001). Bedömning av differentiering–relaterande i själv- och objektrepresentationer I: En validitetsstudie. Psykoterapi: forskning och utveckling, rapport 20. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

*Jacobsson, G. (2001). Om manliga och kvinnliga element hos unga vuxna. Insikten, 10:4:35-39.

*Jacobsson, G. (2003). På tröskeln till vuxenvärlden: Unga vuxna berättar om påfrestningar och svårigheter i livet. Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 25. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

*Jacobsson, G. (2005). Vad förändras av själva livet bland unga vuxna? Matrix 22:1, 34-47.

*Jacobsson, G., Lindgren, A., Werbart, A., & Boalt Boëthius, S. (2004). Unga vuxnas förhållningssätt vid påfrestningar i livet: En enkätundersökning.Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 27. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

Jeanneau, M. & Winzer, R. (2007). Psykodynamisk psykoterapi för unga. Utvärdering av projektet Ungdomar och Unga Vuxna vid Ericastiftelsen. Centrum för folkhälsa Psykisk hälsa – barn och unga. Rapport 2007:1. Stockholms läns landsting och Ericastiftelsen.

*Kaplan, S (2005) Children in Africa - Psychological health related to post-war traumas and AIDS. A Research Review. Sida/SAREC Sweden

*Kaplan, S. (2009) Föräldrars trauma ärvs av barnen – om transgenerationell överföring av trauma. Invandrare & Minoriteter: Tidskrift för forskning, politik, kultur och debatt Nr 4-5 okt 2009

*Karlsson, H. (2001). Två Rorschachperspektiv på personlighetsförändringar. Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 16. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

*Kimber, B. & Sandell, R. (2001). Primär prevention av psykisk ohälsa bland barn och ungdom genom social/emotionell träning i skolan. Nordisk Psykologi, 53, 256-261.

*Klug, G., Henrich, G., Kächele, H., Sandell, R. & Huber, D. (2008). Die Therapeutenvariable: Versuch einen dunklen Kontinent zu erkunden. Psychotherapeut, 1-8.

*Levander, S. (2001). Jag var rädd att jag hade dödat Deng Xiao Ping: En ung, vietnamesisk kvinnas berättelse om hur hon tänker kring sin psykos och dess bakgrund. Insikten, 10(2), 30-31.

*Levander, S. (2002). Problemformuleringsarbete: Ett identitets- och jagstärkande arbetssätt med förstagångspsykotiska patienter. Rapport 2002:3. Stockholm: Samhällsmedicin, Enheten för Psykisk Hälsa.

Linde, M. (2009). Deprimerade unga vuxnas upplevelser av sina problem inför och efter psykodynamisk psykoterapi. Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 30. Stockholm: Centrum för psykiatriforskning och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

Lindén, H. (2000). Mellan terapeut och forskare: Utprovning av en konsultfunktion. Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 15. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

*Lindgren, T., Sandell, R., & Ahlin, L. (2006). Sjukvården främjar inte psykologisk problemlösning. Dagens Medicin, nr 21 (24 maj).

*Lundén-O’Nils, K. & Werbart, A. (2006). Inför starten av psykoterapi: Unga mäns bilder av sina fäder. Insikten, 15:1, 29-34.

*Matthis, I. 2003, ”Lyckan är en hägring” I: 00-tal. Tidskrift för Konst och Kultur.

*Matthis, I. 2004, ”The concept of working through” I: Thinking about liberty in dark times , Le Séminaire du prix Holberg 2004, Prof. Julia Kristeva, lauréate du Prix Holberg. Université Paris 7.

*Matthis, I. 2005, ”Sexuality, Gender and Psychoanalysis” I: Psykoanalyyttinen Psykoterapia, NRO 2, Helsingfors

*Matthis, I. 2006, “Det ofullbordade traumat – åter en gång” I: Trauma i vår tid, Svenska psykoanalytiska föreningens skriftserie, Nr. 9

*Matthis, I. 2006, ”Perché ci ammaliamo?” I: Ricerca Psicoanalitica, XVII, 1

*Matthis, I. 2008, ”The Excess Story” – The History of Illness is a Story. I: Psykoanalyyttinen Psykoterapeia nro 5, (p.6-16).

Nilsson, G. (2001). Det subjektiva perspektivet i psykoterapi: En underskattad ansats i arbetet med ungdomar och unga vuxna. Insikten, 10:1:14-19.

Nilsson, G. (2003). Två tonåringars syn på sina psykiska problem jämförda med deras föräldrars och behandlares syn. Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 24. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

Odhammar, F (2010). Barns aktiva medverkan i psykoterapi. Glimtar från forskningsfronten, SLL.

Odhammar, F (2008). Barnpsykoterapi: Hur främjas barnets delaktighet och aktiva medverkan?, i B. Qvarsell. (red). Pedagogiken i kulturen. Uttolkningar och exempel (s.37-47). Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Utvecklingspsykologiska seminariets skriftserie nr 75.

Odhammar, F. (2006). Barnpsykoterapeutens personliga stil: En faktor att räkna med. Mellanrummet, 15, 131-140.

Olsson, G. (2000). Får vetenskap beröra? Insikten, 9, 5, 59-64.

Olsson, G. (2000). Praktisk kompetens ingen merit i Akademia. Psykologtidningen, 14, 8-11.

Olsson, G. (2001). Återberättad psykoterapi. Psykologtidningen, 15, 12-14.

Olsson, G. (2001). Forskning och praktik – kan världar mötas? Tidsskrift for Norsk Psykologforening, 38, 117-122.

Olsson, G. (2002). Att förhålla sig till komplexitet. Nordisk Psykologi, 54, 4, 313-333.

Olsson, G. (2002). Goda ögonblick i psykoterapi – ett berättelseperspektiv. Tidsskrift for Norsk Psykologforening, 39, 195-202.

Olsson, G. (2002). Att förstå det den andre förstår (sid. 32-56). I B. Wiberg (red.), Vart leder handledning? Stockholm: PsykoterapiHandledarnas Intresseförening.

Olsson, G. (2002). Relationen mellan forskning och praktik (sid. 71-88). I L. Svensson, G. Brulin & Ö. Widegren (red.), Interaktiv forskning – för utveckling av teori och praktik. Arbetslivsinstitutet: Arbetsliv i omvandling, 7.

Olsson, G. (2004). Att möta det oväntade: Tidigt föräldraskap till barn med Downs syndrom. Psykisk Hälsa, 3, 275-281.

Olsson, G. (2004). Dags att pröva andra glasögon. Psykologtidningen, 1, 4, 16-20.

Olsson, G. (2004). Medskapande och medföljande. Insikten, 13, 3, 45-47.

Olsson, G. (2005). Grus i maskineriet – dåliga ögonblick i psykoterapi. Psyke & Logos, 26, 681-698.

Olsson, G. (2007). Med livsvärlden som utgångspunkt. Psykologtidningen, 7, 19-22.

Olsson, G. (2008). Psykoterapin och Högskoleverket. Insikten, 17, 1, 8-17.

Olsson, G. (2009). Reflektioner utifrån boken ”Bara detta liv – texter i existentiell psykologi och psykoterapi”. Insikten, 18, 2, 50-55.

Olsson, G. (2010). Berättelser om det kränkta rummet – reflektioner utifrån Bengt Anderssons doktorsavhandling. Insikten, 19, 2, 25-33.

Olsson, G. (2010). Psykoterapi och forskning: två praxisformer i ett spänningsfält (sid. 99-119), I Kunstlicher, R., Landerholm, L., Nilsson, C., Olsson, G., Reeder, J., & Svenaeus, F. Psykoterapeutens och psykoanalytikerns praktiska kunskap. Södertörns högskola: Södertörn studies in practical knowledge, 2.

Philips, B. (2004). När patientens och terapeutens teorier möts – vad händer? Insikten, 13:1, 38-43.

Philips, B. (2004). Psykoterapi med unga vuxna som vuxit upp med en förälder med psykisk störning. Psykisk Hälsa, 45, 30-42.

Philips, B. (2005). De jämngoda psykoterapiformernas gåta. Psykologtidningen, 2005:1, 12-14.

*Reeder, J. (2005): Vid slutet av den tredje epoken. Nya villkor för psykoanalysen. Divan 3–4/2005:97–106.

*Reeder, J. (2006): Den hotade konfidentialiteten i psykoterapi och psykoanalys. Res Publica 67:89–103.

*Reeder, J. (2006): Vad bör göras? Tankar kring psykoterapins finansiella kris och möjliga framtid. Insikten 15/4:15–17.

*Reeder, J. (2007). För en reformerad psykoterapeututbildning! Insikten 16/3:12–17.

*Reeder, J. (2007): teckna en sannare dikt. text, tolkande och tron på den Andre. Divan 1–2/2007:4–17.

*Reeder, J. (2007). Låt ingen äga psykoterapin! Insikten 16/4:6–7.

*Reeder, J. (2007): Att synliggöra den psykoanalytiska erfarenheten. Divan 3–4/2007:50–63.

*Reeder, J. (2009): The analyst’s ethical moment between hate and love. IPA Electronic Newsletter 4, April 2009.

*Reeder, J. (2009): Kunskap, vetande, förstånd: Tre kategorier för att tala om psykoanalytisk kompetens. I: Christian Nilsson (red.) (2009): Psykoterapeutens och psykoanalytikerns praktiska kunskap. Södertörn Studies in practical knowledge 2. Södertörns högskola.

*Salomonsson, B. (2002). Psykoanalytiskt arbete med spädbarn och föräldrar. Mellanrummet 7, 100-115. Tjeckisk översättning i Revue Psychoanalytická Psychotherapie 1, 2004, p. 51-58.

*Salomonsson, B. (2003). Etik, estetik och psykoanalytisk process. Om relationen till den inre modern i Donald Meltzers tankevärld. Psykisk Hälsa 2:2003.

*Salomonsson, B. (2005). Den stängda dörren. Psykoanalytiska synpunkter på neuropsykiatriska tillstånd hos barn. Mellanrummet, 13:91-106.

*Sandell, R. (Red.) (2000). Hundra år av drömmande (Svenska psykoanalytiska föreningens skriftserie, nr 4). Stockholm: Svenska psykoanalytiska föreningen.

*Sandell, R. (2002). Několik dodatečných úvah o studii STOPP. Revue psychoanalytická psychoterapie, 3, 24-26.

*Sandell, R. (Red.) (2002). Winnicott (Svenska psykoanalytiska föreningens skriftserie, nr 5). Stockholm: Svenska psykoanalytiska föreningen.

*Sandell, R. (2003). Dags att avsluta psykoterapidebatten. Psykologtidningen, 48 (18), 4-7.

*Sandell, R. (Red.) (2003). Kärlek och andra svårigheter (Svenska psykoanalytiska föreningens skriftserie, nr 6). Stockholm: Svenska psykoanalytiska föreningen.

*Sandell, R. (2004). Teknik eller relation? Om verksamma faktorer i psykoterapi. Läkartidningen, 101, 1418-1422.

*Sandell, R. (2004). Den tröstlösa debatten om vilken psykoterapi som är bäst bara fortsätter... . Läkartidningen, 101, 2209-2210.

*Sandell, R. (2004). Specialisering först på påbyggnadsutbildningen. Läkartidningen, 101, 2212.

*Sandell, R. (2004). Psykoterapi kan hjälpa psykotiska patienter. Psykologtidningen, 49 (18), 10-11.

*Sandell, R. (Red.) (2004). Narcissism. (Svenska psykoanalytiska föreningens skriftserie, nr 7). Stockholm: Svenska psykoanalytiska föreningen.

*Sandell, R. (2005). Finns det olika slags depression? Psykologtidningen, 50 (1), 24.

*Sandell, R. (Red.) (2005). Sexualiteter (Svenska psykoanalytiska föreningens skriftserie, nr 8). Stockholm: Svenska psykoanalytiska föreningen.

*Sandell, R. (2006). Tio ganska praktiska slutsatser om psykoterapi och psykoanalys på grundval av STOPP-projektet. Insikten, 15 (1), 19-23.

*Sandell, R. (2006). Goda resultat av psykoterapi med personlighetsstörda. Psykologtidningen, 51 (3), 15-17.

*Sandell, R. (2006). Evidensbasering – ett omstritt projekt. Psykologtidningen, 51 (13), 23-26.

*Sandell, R. (Red.) (2006). Trauma i vår tid (Svenska psykoanalytiska föreningens skriftserie, nr 9). Stockholm: Svenska psykoanalytiska föreningen.

*Sandell, R. (2009). Psykodynamisk behandling ger också bra effekt. Psykologtidningen, 54 (5), 10-11.

*Sandell, R. (2009). Den terapeutiska relationen – faktisk interaktion eller inre representation. Psykologtidningen, 54 (9), 12-16.

*Sandell, R. (2009). Relation och interaktion – igen. Psykologtidningen, 54 (14), 30-31.

*Sandell, R. (Red.) (2009). Depression i vår tid (Svenska psykoanalytiska föreningens skriftserie, nr 11). Stockholm: Svenska psykoanalytiska föreningen.

*Sandell, R., Blomberg, J., Carlsson, J., Lazar, A., Broberg, J., & Schubert, J. (2000). Hur terapeutens utbildning och yrkeserfarenhet påverkar hennes/hans behandlingsresultat . Psykoterapi: Forskning och utveckling, Nr 14. Karolinska institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykoterapi. Stockholms Läns Landsting, Psykoterapiinstitutet.

*Sandell, R. & Böhm, T. (2006). Skall inskränkt vetenskapssyn styra utbudet av behandling av depression och ångest? Läkartidningen, 103, 562-563.

*Sandell, R. & Böhm, T. (2006). Uppsala är inte hela Uppland. Läkartidningen, 103, 958.

* Sandell, R., Grebo, U., Härdelin, S., & Lauthers, B. (2008). En metod att bedöma förändringar efter psykoterapi: CHAP. Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 28. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

*Sigrell, B. (2004). En grandios ensamhet. I Appelberg, A-M, Sundén, M., Winberg Salomonsson, M., Sigrell, B. & Teurnell, L. Narcissism. Svenska psykoanalytiska föreningens skriftserie nr 7.

*Sundberg, L., Fredelius, G., Lindqvist, C., Sandell, R., Sandahl, C., & Schubert, J. (2009). Prioritering av patienter för psykoterapi – formella och informella kriterier i praktisk tillämpning. Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 29. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

*Sundblad G, Floberg U, Hartig M, Laurell I, &, Wilczek A. (2005) Portfolio evaluation in the psychotherapy program. Publicerad av Rådet för högre utbildning, Sweden

Sundin, E. & Wiberg, B. (2002). Utvärdering utifrån klientens perspektiv av studerandeterapier vid Psykologmottagningen. Umeå universitet, Institutionen för psykologi, Forskningsrapporter, nr 2.

Svanborg, C., & Schubert, J. (2001). Bedömning, prioritering och handläggning av psykoterapiärenden. Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 17. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för psykoterapi, och Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting.

*Szecsödy, I. (2003). Zur Dynamik der Interaktion in der Supervision PsA-Info Nr 55 Berlin

Thorén, A. (2009). Att gå i psykoterapi: Vad tycker barnen själva? Reflektioner före och efter individuell psykoterapi.Psykisk Hälsa, nr 1, 15-20.zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

*Titelman, D. (2000). Witnesses to Suicide: A psychoanalyst's reflections. Current Awareness Bulletin (Canada), 1999-2000, 3(4), 1-5

*Titelman, D. (2001). Il trattamento antipsicotico con neurolettici classici: lésperieza del paziente/Antipsychotic treatment with classical neuroleptics: The patient's experience. Il vaso di Pandora – Dialoghi in psichiatria e scienze umane, 9(3), 37-64.

*Werbart, A. (2001). Freuds fallstudier: Inifrånperspektiv och den vetenskapliga metoden. Divan 3-4/2001, 63-75.

*Werbart, A. (2002). Drömmar som vänder blad. Recension av Jean-Michel Quinodoz ”Les rêves qui tournent une page”.Divan 3-4/2002, 75-78.

*Werbart, A. (2007). Psykoterapi och evidens – ett eller flera synsätt? Svenska psykoanalytiska föreningens bulletin, 43, 49-54.

*Werbart, A. (2007). Psykoterapi och evidens – ett eller flera synsätt? Divan 3-4/2007, 5-9.

*Werbart, A. (2009). Patienten som gemensam faktor. Glimtar från forskningsfronten, nr 25. Barn- och ungdomspsykiatri, Stockholms läns landsting.

*Werbart, A. (2009). Unga vuxnas perspektiv på hjälpsamma och hindrande faktorer i individualterapi och gruppterapi. Glimtar från forskningsfronten, nr 25. Barn- och ungdomspsykiatri, Stockholms läns landsting.

*Werbart, A., & Levander, S. (2000). Varför blev jag sjuk och vad kan göra mig frisk? Patienters och terapeuters privata teorier om patogenes och kur. Insikten, 9:4, 39-45.

*Wilczek, A. (2006). ”Psykoterapi och vetenskaplig evidens”. Läkartidningen. 42(103):3191-3193

*Wiman, M. & Werbart, A. (2002). Unga vuxna i psykoterapi II: Hur uppfattar de själva sina problem? Psykoterapi: Forskning och utveckling, rapport 23. Stockholm: Sektionen för psykoterapi och Psykoterapiinstitutet.

*Wrangsjö, B. (2000). Skapande av kroppsbild i tonåren. Mellanrummet, 2000:2, 51-55.

*Wrangsjö, B. (2001). Dubbelbindningsaspekten av psykoterapihandledning eller öppenhetsparadoxen som arbetskontext. Psykisk Hälsa, 42(2), 90-107.

*Wrangsjö, B., tillsammans med Bremer , S. och Brendler Lindqvist, M. (2006). Ungdomar och hedersrelaterat våld. Stockholm: Rädda Barnen.

*Wrangsjö, B. (2010). Rädda Barnens musikprojekt ur ett behandlingsperspektiv. I T. Sonesson (red), Vägen tillbaka. Stockholm: Rädda Barnen.

Ögren, M-L. (2002). Handledning inom psykoterapiutbildningsramar (Supervision in psychotherapy training courses). Insikten, 4, 40-46.

Ögren, M-L., Apelman, A., & Klawitter, M. (2000). Gruppen i psykoterapihandledning (The group in psychotherapy supervision). Insikten, 4, 17-26.

Ögren, M-L., & Boalt Boëthius, S. (2005). Vägen från terapeut till handledare. Handleddas och handledares erfarenheter av en handledarutbildning.(From psychotherapist to supervisor. The supervisees’ and the supervisor’s experiences of a supervisor training course.). Insikten, 4, 14-24.

*Ögren, M-L & Boalt Boëthius, S. (2008). Grupphandledning inom psykoterapiutbildningar. Mellanrummet.

Ögren, M-L., & Sundin, E. (2006). Gruppens inverkan på lärandeprocessen. (The group’s effect on the learning process.) Vetenskapsrådets rapportserie, 15:2006, 200-206.

Ögren, M-L. & Sundin, E. (2005). Intervjuer som prognosinstrument för studieframgång. (Interviews as prognostic instruments for successful studies.) Nordisk Psykologi, 57, 271-287.

web no | web sv